Det var en gång en varg – om hundens ursprung

Redan från början har hundar haft en stor betydelse för människan. Först som matresev, sedan för att varna för inkräktare eller rovdjur och även vakta mot dessa, sedan som en hjälp vid jakten och så småningom även vid vallning. Numera är hundar framförallt viktiga som sällskap och höjer många människors livskvalitet väsentligt. Men hundar har också en enorm betydelse genom många olika viktiga uppdrag i dagens samhälle.  Vi använder hundar som terapihundar, assistanshundar, polishundar, vakthundar, vallhundar, lavinhundar, narkotikahundar…listan kan göras lång. Men hur och när kom egentligen hunden till att bli en viktig följeslagare för människan? Teorierna har varit många och än idag är inte alla helt överens om hur och när det hela började.

Fram till det senaste sekelskiftet så har det varit arkeologiska fynd som givit oss svar på frågor angående hundens ursprung. Det är på detta sätt som man har klarlagt att hunden är människans äldsta husdjur och fanns hos människor redan flera tusen år före jordbruket, där de sedan kom att spela en betydande roll. Man har bland annat hittat gravplatser där människor begravts tillsammans med sina hundar vilket visar på starka band mellan hunden och människan redan då. Redan på denna tid så såg man att hundarna hade olika storlekar och proportioner och grunden lades till den stora rasvariation som vi ser idag.

Freddyvedema

Förfadern vargen

Men numera kan vi även få en hel del svar genom DNA-analyser. Genom att ha samlat DNA från hundar ifrån hela världen har man kunnat konstatera att alla hundar – oavsett utseende och egenskaper – härstammar från vargen. Det finns de som spekulerat att vissa raser kommer ifrån andra hunddjur än vargen – men detta har alltså visat sig vara felaktigt med modernare teknologi. Genom DNA har man också försökt klargöra när hunden domesticerades (förhusades/tämjdes) och de flesta är nu eniga om att domesticeringen av vår nuvarande hund påbörjades för omkring 15 000 år sedan.

Men man har också kommit fram till att innan domesticeringen ägde rum så hade vargar länge levt tillsammans med människor, kanske i tiotusentals år, eftersom de hade en ömsesidig nytta av varandra. En del vargar sökte sig till människor antagligen för att människornas avfall var en god födokälla. Människorna i sin tur tjänade på att vargarna jagade bort andra rovdjur som kunde innebära fara eller som kunde haffa åt sig byten. De vargar som lättast kunde anpassa sig till att leva tillsammans med människorna hade lättare att överleva och förmodligen har människorna så småningom tagit kontroll över vilka valpar som skulle få överleva och själva sedan bli föräldrar. Och det är just detta selektiva urval av individer över lång tid som är domesticering, och efter några generationer så har man skapat hunden.

Det man är inne på nu är att detta förmodligen hänt flera gånger under historien, men att hundlinjerna som skapats via tidiga domesticeringar har dött ut, kanske i samband med den senaste stora istiden. Detta skulle kunna förklara att man hittat arkeologiska fynd av hundar från över 30 000 år sedan – trots att DNA från dagens hundar motsäger ett så tidigt ursprung.

valpteo

Varifrån kommer de?

När det kommer till var hunden domesticerades för första gången råder det mer oenighet och forskningen pågår fortfarande för fullt för att kunna få ett säkert svar i frågan. En svensk forskningsgrupp med Peter Savolainen i spetsen menar att hundens ursprung stammar från södra Kina. Man tror att hundar ursprungligen tämjdes där och att människor som flyttade därifrån tog med sig hundar till olika kontinenter. Medan andra forskare har kommit fram till andra slutsatser. Många menar att hundarna härstammar från Mellanöstern, i samma område där jordbruket grundades, och ytterligare andra menar att hundarna troligen härstammar från europeiska vargar. Så i dagsdato har vi inget säkert svar på varifrån hunden har sitt ursprung.

Vargen i jämförelse med hunden

Vargen är hundens förfader – men det är viktigt att poängtera att en hund inte är en varg. Det finns mycket som är gemensamt för dem båda och det finns mycket vi kan förstå om våra hundar om vi blickar mot vargen. De är båda flockdjur och duktiga på att samarbeta med andra i flocken och deras språk och signaler är väldigt likartade. Hundarna är i många avseenden som en vargvalp, något som kallas för neotenisering = bibehållandet av valpdrag upp i vuxen ålder. Till exempel behåller de en lekfullhet som en vuxen varg sällan uppvisar och de skäller och gläfser vilket en vuxen varg normalt inte gör.

Men det finns också väldigt många olikheter mellan en varg och en hund som skylls de effekter domesticeringen har haft. Hundar är för det första mycket mindre skygga än vad en varg är. De har lättare att underordna sig och är mycket mindre självständiga än vad en varg är. De har en betydligt mindre strikt gruppsuppfattning, en lägre grad av revirförsvar och de har också lättare att anpassa sig till förändringar i miljön. Alla dessa olikheter är grunden till att hundar kan leva med oss människor på det sätt som vi lever i dagens samhälle. Föreställ dig att försöka ha att ha en varg som husdjur, inte så lyckat. Vilket man också sett på de varghybrider som människor avlat fram genom åren…

Alfa är en myt

Nu när vi ändå är inne på hundens ursprung och vargen så är det dags att avliva en myt. Hur många har inte hört talas om alfahanar? Och säkert fått höra att vi som hundägare ska visa vem som bestämmer, precis som en riktig alfahane gör. Då ska jag med glädje berätta att nästa gång du hör det så kan du ge svar på tal.

Uttrycket ”Alpha” myntades nämligen 1986 av vargforskaren David Mech som skrev en mycket välkänd bok om vargen. Författaren själv är fortfarande en av de ledande forskarna inom området varg och han har sedan denna bok skrivits förstått att de konklussioner han gjorde i sin första bok var felaktiga. Så här skriver han på sin hemsida:

The concept of the alpha wolf is well ingrained in the popular wolf literature at least partly because of my book ”The Wolf: Ecology and Behavior of an Endangered Species,” written in 1968, published in 1970, republished in paperback in 1981, and currently still in print, despite my numerous pleas to the publisher to stop publishing it. Although most of the book’s info is still accurate, much is outdated. We have learned more about wolves in the last 40 years then in all of previous history.

One of the outdated pieces of information is the concept of the alpha wolf. ”Alpha” implies competing with others and becoming top dog by winning a contest or battle. However, most wolves who lead packs achieved their position simply by mating and producing pups, which then became their pack. In other words they are merely breeders, or parents, and that’s all we call them today, the ”breeding male,” ”breeding female,” or ”male parent,” ”female parent,” or the ”adult male” or ”adult female.”

Abbe

Olika raser

Oavsett vilket utseende en hund har, kom ihåg att alla hundar har samma bakgrund och samma behov. De olika raser som finns är dels en följd av att hundar har varit grafiskt isolerade från varandra och därför anpassats till de krav som de olika omgivningarna ställt ,men också en följd av att vi genom aveln har designat olika former för hundar som skulle kunna användas till olika uppgifter. Det innebär att raserna inte bara skiljer sig från varandra till utseendet – men också till beteendet. Vi har helt enkelt lagt vikt och avlat efter att förstärka olika delar i vargens jaktbeteende och fått fram hundar som är specialiserade på att till exempel förfölja bytet eller på att bära hem bytet.

Det är otroligt viktigt att känna till rasers ursprungliga användningsområden, det vill säga vad de en gång i tiden blev avlade för att fylla för funktion i samhället. I detta hittar vi många gånger svar på både utseende och beteende – även om dagens exteriörinriktade avel har ändrat en del på detta.

Här är ett sätt att gruppera hundraserna efter olika användningsområden (från Hundens Hus) och en generalisering av vilka egenskaper man kan förvänta:

Polarhundar

Används som draghundar, till klövje och samojeder som vallhundar till samerna. Det är självständiga hundar med en stor aktionsradie (= det naturliga avstånd som hunden rör sig om den är ensam). De har ett stort jaktintresse. Kräver mycket motion och har ett stort arbetsbehov.

Exempel på raser: Alaska malamute, Siberian Husky, Samojed, Grönlandshund

Vinthundar

Användes för att mycket snabbt förfölja och fånga byten. De kan vara lite svårmotiverade men brukar gå igång på jaktbelöningar. De är ofta ointresserade av främmande människor och hundar. Även vinthundar har en oändlig aktionsradie och behöver få lov att galoppera. De har ett stort jaktintresse och de jagar med synen. De har en skör nacke och behöver därför sele eller extra breda halsband.

Exempel på raser: Whippet, Italiensk vinthund, Greyhound, Afganhund, Saluki

Drivande jakthundar

Deras arbetsuppgift är att finna bytet och driva bytet med skall. En del är långdistanslöpare som driver i över en halvtimme medan andra är kortdistanslöpare. Några raser ska även ställa bytet med ståndskall tills att skytten kommer fram (gråhund, jämthund, laijka, wachtel). En del av raserna kan vara skarpa men ofta är de lugna och stabila. De är självständiga hundar som har en väldigt stor aktionsradie. De har ett mycket stort jaktintresse på allt vilt och ofta stort doftintresse. De behöver mycket motion och har stort arbetsbehov.

Exempel på raser: Strövare, Beagle, Drever, Tax, Wachtelhund, Gråhund, Jämthund

Vallhundar

Här har vi en grupp hundraser vars arbetsuppgift förr var att hålla ordning på djuren och valla djuren till hagar, marknader och liknande. Många av raserna används fortfarande till vallning. Det är livliga och intensiva hundar som är mycket samarbetsvilliga men kan vara skygga för främmande människor. Många av dem har lätt till skall, särskilt om de vallar med skall. De har stor aktionsradie men vill gärna ha sin ägare inom synhåll och de kan ha stort jaktintresse. Många av dem har stort arbetsbehov och kan klassas som arbetsnarkomaner, och de kan därför också vara stressbenägna. De är väldigt signalkänsliga och rädslor är inte ovanligt.

Exempel på raser: Bordercollie, Shetland sheepdog, Australian kelpie, Australian shepherd, Belgisk vallhund, Schäfer, Collie, Pumi

Stående jakthundar

Dessa hundar söker efter sitt byte i långa drag och kan springa flera hundra meter med hög näsa, de vindmarkerar när de hittat bytet och väntar sedan till att fågeln flyger upp och jägaren kan skjuta. Det är ofta väldigt intensiva och livliga hundar som oftast är vänliga mot både människor och hundar. De har ett mycket stort doftintresse och behöver mycket motion och behöver få lov att galoppera. De kan vara benägna till stress.

Exempel på raser: Settrar, Vorsteh, Pointer, Münsterländer

Stötande jakthundar

Här har vi hundar som söker efter sitt byte i zick-zack i korta drag på ca 30 meter, de stöter upp bytet så att jägaren kan skjuta. Det är ofta livliga och intensiva hundar som är sociala och med stor samarbetsvilja. De har ofta lätt för skall och många älskar vatten. De har stort doftintresse och de behöver en hel del motion. De kan vara benägna till stress.

Exempel på raser: Cocker spaniel, Springer spaniel, Cavalier King Charles Spaniel, Papillon, Phalene

Avlade för att attackera bytet

Många av dessa hundraser användes som gårdshundar och hade som uppgift att både vakta gården och hålla gården ren från skadedjur. Några av raserna användes även till jakt av till exempel räv och grävling. De är ofta hetsiga, envisa och modiga hundar. De kan visa aggression mot andra hundar och många har stor tendens till skall. De är ofta självständiga då de var avlade för att jaga på egen tass och kan ha stor kroppszon. Många av dem har stort arbetsbehov.

Exempel på raser: diverse Terriers, Schnauzer, Pinscher, Dansk-svensk gårdshund

Kamphundar

Dessa hundar användes till tjurhetsning och senare även i hundfighter. De är ofta intensiva och envisa hundar med god samarbetsvilja. De älskar ofta människor och kan uppvisa aggression mot andra hundar. De har ofta ingen benägenhet till skall och vaktintresset är ofta litet. De har ofta väldigt hög tolerans för smärta. Motionsbehovet och arbetsbehovet är väldigt varierande från ras till ras, oftast kräver de stora raserna mer än de små. Många av raserna har problem med allergier.

Exempel på raser: American staffordshire terrier, Engelsk bulldog, Boxer, Staffordshire bullterrier, Fransk bulldog, Engelsk bullterrier, American pitbullterrier

Retrievers

Dessa hundarna har som arbetsuppgift att vänta på signal innan de ska markera skjutna fåglar och bära tillbaka dessa till jägaren. Oftast är dessa hundar livliga och vänliga med stor samarbetsvilja. En del av dem kan ha jaktintresse men tanken är att jaktintresset ska vara lågt eftersom de aldrig jagar bytet utan bara hämtar hem det. En del larmar gärna och andra kan vara benägna till att vakta. De har stort vattenintresse och relativt stort motions- och arbetsbehov.

Exempel på raser: Retrievers av olika slag, Lagotto romagnolo, Spansk vattenspaniel, Pudel, Portugisisk vattenhund

Väktare

Dessas primära arbete var att vakta och försvara gården och boskapen mot rovdjur och inkräktare. En del har även används som vallhundar och boskapsfösare och andra även som draghjälp eller vid jakt av till exempel vildsvin. De är ofta lugna, vaksamma och modiga hundar med mycket vaktintresse. För bruksraserna gäller det att de har stort motions- och arbetsintresse. De har stor kroppszon och behöver mycket hanteringsträning. Samarbetsviljan varierar men bör tränas upp tidigt.

Exempel på raser: Berner sennen, Dalmatiner, Briard, Dobermann, Hovawart, Old english sheepdog, Rottweiler

Herde- och vakthundar

Dessa hundar har haft som uppgift att vakta samt jaga till exempel björn, varg och vildsvin. De är lugna, modiga och vaksamma och ofta skarpa mot människor och andra hundar. De har stor aktionsradie och har ett mycket stort vaktintresse. Det är väldigt självständiga hundar som behöver tidig träning i samarbetsövningar och hantering.

Exempel på raser: Mastiff av olika slag, Kuvaz, Komondor

Larmhundar

Dessa har används som sällskapshundar men de har också haft i uppgift att larma när det kommer inkräktare. De är är ofta pigga och vakna hundar som har stort intresse för samarbete och med stor benägenhet till skall. De har ofta en mindre aktionsradie och har relativt litet motions- och arbetsbehov.

Exempel på raser: Bichon frisé, Bichon havanais, Chihuahua, Chinese crested dog, Japansk spets, Lhasa apso, Mops, Shih Tzu

Blandraser

Om man har en blandras får man ta hänsyn till vilka raser som ingår i korsningen. Tänk på att en blandras kan utseendemässigt likna en ras mycket men beteendemässigt påminna om en annan ras. Tänk på en blandras som en dåligt mixad smoothie; du vet inte vilken frukt du får mest av…

Det finns som ni ser många olika ursprungliga användningsområden för våra olika hundraser vilket förklarar många av de egenskaper vi ser hos de olika hundraserna idag. Allt för ofta så träffar jag på hundägare som inte vet något om sin ras ursprung och vilket användningsområde rasen har avlats för.

Jag uppmanar alla att verkligen läsa på om sin ras – eller om eventuell framtida ras – och se vad den har använts till. Fundera på vilka egenskaper man kan förvänta av den typ av hund och hur dessa skulle passa in i din vardag. Utseendet är en småsak – det är de mentala egenskaperna som är avgörande. Det finns så många olika raser med olika egenskaper – välj en ras som passar dig och som du kan ge ett gott liv med möjlighet att uppfylla sina behov!

Raja1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: