::: AgilidA :::

team up with your dog


Lämna en kommentar

Julkalendern: Lucka 4

Sätt rätt kriterier 

Kriterier är något alla tränare använder sig av, oavsett om de känner till själva ordet eller inte. Ett kriterium är det som hunden ska göra för att få sin belöning = det krav vi ställer för att hunden ska få sin belöning. Man brukar säga att sätta goda kriterier är det som skiljer en bra hundtränare från mängden. Hur vi sätter upp våra kriterier kommer vara avgörande för hur effektiv vår hundträning kommer att bli och hur pålitliga beteenden vi får. Träningen blir mest effektiv om vi sätter kriterier som ger hunden en chans att lyckas så ofta som möjligt.

Att tänka på när vi sätter kriterier:

  • Vilket beteende önskar vi att hunden ska utföra?
  • Hur fort ska hunden utgöra beteendet? (Ex ska hunden galoppera vid inkallning?)
  • Hur länge ska hunden utföra beteendet? (Ex hur länge ska hunden sitta kvar?)
  • Hur långt ska beteendet utföras? (Ex hur långt ska hunden backa?)
  • Inom vilken tid ska hunden utföra beteendet? (Ex ska hunden sätta sig direkt när vi säger ”sitt” eller är det okej att det tar 5 sekunder?)

Man bör lägga upp träningen så att hunden klarar minst 80 % av repetitionerna (t.ex. 4 ggr av 5 eller 8 ggr av 10). Klarar den det så är det dags att öka kriterierna. Klarar den inte 80 % så kan det vara att man behöver backa träningen lite. Skulle det vara att hunden klarar ett kriterium bra men inte klarar nästa kriterium på en 80 % -nivå, då har steget mellan dessa två kriterier varit för stort och då behöver man fundera över hur man kan lägga till ett mellanliggande kriterium.

Blir det fel – ta en paus! Var försiktig med att göra kriterierna lättare om hunden har klarat ett beteende tidigare, så att hunden inte blir förstärkt för att ”ge upp”. Oftast klarar de det efter en paus. Om inte, träna inte mer på det just då och börja om på en lägre nivå vid ett annat träningstillfälle.

Lycka till med er träning! Stay tuned för lucka 5! 😀

 

Annonser


Lämna en kommentar

Julkalendern: Lucka 3

Se till att kunna din inlärningsteori

Vill man bli en duktig hundtränare så kommer man inte bortom det faktum att man behöver förstå teorin bakom inlärning. Hur lär sig hundar egentligen?

När man säger ordet hundträning så tänker många på det som sker ute på hundklubben eller på kursen. Men hundträning är inte bara det som sker på hundklubben eller när vi bestämt att nu ska det tränas hund. Hundträning sker hela tiden. För även om vi inte alltid är medvetna om det så lär sig hunden något i varje interaktion med oss. Detta måste man ha i bakhuvudet hela tiden. Konsekvens är viktigt och det gäller att inte skilja på vardag och träning. Oftast handlar hundträning mer om att träna oss själva. Många gånger behöver vi tänka om och ändra vårt eget beteende för att kunna ändra hundens beteende. Vi behöver lära oss hur vi ska bete oss för att få hunden att bete sig på ett för oss önskvärt beteende.

När det kommer till inlärning så skiljer man på två typer av inlärning, klassisk och operant inlärning. Detta är inte unikt för hundar, utan alla arter lär på detta sett. Men för att kunna träna sin hund, och se till att denna lär sig det man önskar, krävs det att man kan skilja på dessa två och se fördelarna, men också fällorna, med dem båda.

Klassisk betingning

Klassisk inlärning är inlärning via association. Det vill säga att man lär sig koppla samman två händelser med varandra. Den här typen av inlärning händer hela tiden i vardagslivet utan att varken vi eller hunden tänker på det, det sker helt enkelt automatiskt. Det är en form för icke-viljestyrd inlärning.

Och just att det inte styrs av hundens vilja, är en viktig poäng. Allt för ofta blir vi hundägare arga eller besvikna på våra hundar för att de visar opassande känslor i en viss situation, trots att detta ligger utanför hundens kontroll. Den känsla de känner dyker per automatik upp i deras inre, förmodligen för att deras hjärna en gång i tiden kopplat ihop denna situation med en för hunden otäck händelse.

Ett annan form för klassisk inlärning är signalinlärning, det vill säga när vi lär hunden olika typer av signaler/kommandon. Det är genom klassisk inlärning som vi får hunden att associera en signal med ett beteende. Till exempel att vi lär hunden att när den hör sitt namn så händer det roliga saker hos matte/husse om den tar kontakt. Eller att om vi säger ”Sitt” så får den en godis om den skjuter ner rumpan i marken.

Mer om signalinlärning kommer längre fram i julkalendern.

Operant betingning 

Operant inlärning är den andra formen av inlärning som är viktig att känna till för att kunna träna sin hund på bästa sätt. Operant inlärning innebär att hunden lär sig ett beteende genom att lista ut vad som funkar och upprepa detta, och lista ut vad som inte funkar, och undvika detta. Med andra ord, ett beteende antingen ökar eller minskar beroende på vilka konsekvenser beteendet får.

I operant inlärning blir hunden aktiv i sökandet av den optimala lösningen på problemet. Till skillnad från klassisk inlärning så är alltså hunden fullt medveten om sitt agerande och kan därför också förstå att olika agerande ger olika konsekvenser. Detta är något som vi aktivt använder oss av när vi ska lära hunden nya beteenden.

Positiv förstärkning

Man kan lära hunden nya beteenden på olika sätt. Jag väljer att i min hundträning att i största mån fokusera på de beteenden som jag vill ha och ignorera de beteenden jag inte vill ha. Detta kallas positiv förstärkning och innebär att man tillför en belöning när hunden utför ett önskvärt beteende för att öka sannolikheten att detta beteende upprepas. Ett exempel är att belöna hunden med lek för att den kommer när man kallar på den eftersom det då är större sannolikhet att den kommer nästa gång man kallar.

Forskning har visat att både människor och djur lär sig snabbare genom att bli belönade för rätt beteende. Och självklart vill vi använda det som är mest effektivt, eller hur?! Dessutom så bygger det självförtroende hos hunden att få veta att den är duktig istället för att få veta varje gång den råkar göra fel, det skapar en känsla av glädje och lust hos hunden istället för en känsla av obehag som sker vid korrigeringar.

Negativ bestraffning

I de allra flesta tillfällen händer det inget när mina hundar gör fel. Jag ignorerar det och inväntar rätt beteende och belönar detta. Hunden kommer upprepa det rätta beteendet och det felaktiga beteendet kommer successivt att minska. Det kan också vara att jag gjort det lite för svårt och behöver göra det lite lättare, eller att hunden behöver en paus.

I andra fall är det önskvärt att markera att ett beteende är felaktigt och då är oftast det effektivaste sättet att ta bort det hunden vill ha. Med andra ord ta bort det som belönar beteendet, för att minska sannolikheten att hunden upprepar det felaktiga beteendet. Detta kallas utebliven belöning eller negativ bestraffning. Ett enkelt exempel är att om hunden försöker ta maten i matskålen innan jag säger mitt kommando ”varsågod” så tar jag upp skålen igen. Belöningen för att sitta och vänta på signal är ju maten, så om denna tas bort så försvinner belöningen. När hunden sätter sig ner igen så får den ett nytt försök och om den sitter kvar blir den belönad med ”varsågod”.

Som belöningsbaserad tränare är det dessa former för inlärning som du bör ha koll på när du tränar din hund för att kunna lägga upp träningen på bästa sätt och även kunna analysera hundens beteende.

Lycka till med träningen, stay tuned för lucka 4. 😀


Lämna en kommentar

Julkalendern: Lucka 2

Förebygg istället för att åtgärda

Om man som hundtränare i största möjliga mån kan försöka förebygga olika problem istället för att åtgärda dem när de väl utvecklats så spar vi mycket tid, energi och gråa hårstrån. Självfallet är det en omöjlighet att dels förutspå alla tänkbara problem och dels att hitta ett sätt att föregå dessa men man kan försöka så gott man kan. Detta är något jag haft som ledmotiv under Yogas första månader och tro mig när jag säger att det har blivit en hel del åtgärdande ändå och mera komma skall. Men jag är samtidigt övertygad om att det hade blivit mycket mer problemlösning om jag inte försökt lägga en plan redan från början.

Oftast handlar det från att man utgår från sina erfarenheter med tidigare hundar; ”Det misstaget ska jag inte göra om med min nästa hund”. Så är det iallafall för mig. Efter att ha haft en rad osäkra hundar så gick jag all in med miljöträningen, socialiseringen och ljudträningen från tidig ålder. Nu har jag inget facit på hur Yoga skulle blivit om jag inte lagt ner så mycket tid på detta men jag har facit på hur hon har utvecklats hittills, och det är till en cool och framåt hund oavsett miljö som älskar allt och alla. Lite för mycket. 😉

Men det hela handlar kort och gott om att redan från början leda in hunden på rätt spår för att den ska utveckla goda vanor. Jag har till exempel haft som vana att alltid ge Yoga belöning innan vi korsar vägar för att jag vill att hon ska ha fokus på mig innan hon korsar vägar – av säkerhetsskäl. Jag har redan från början skapat en belöningszon vid mina sidor för att undgå en hund som springer framför benen på en hela tiden (något som är irriterande både på agilityplanen och i vardagen). Jag har medvetet haft belöningarna placerade på golvet under våra träningssessioner för att göra Yoga van att ignorera störningar.

Listan kan göras lång, jag försöker som sagt föregå diverse problem men är fullt medveten att det alltid kommer nya, särskilt med en unghund. Men sånt är livet – fokusera på lärdomen istället för misstaget är ett bra motto! 🙂

Ovanstående tänk kan man även använda till mer sportsinriktad träning. Om jag vill att hunden ska kunna forcera gungan snabbt och effektivt utan spår av rädsla, då är det en god idé att försöka förbereda hunden på rörelse- och ljudmomentet långt innan agilityträningen börjar. Om man önskar att få en hund som är självständig på banan är det även en bra idé att grundträna självständigheten utanför agilityplanen till att börja med.

Kontentan är att vi många gånger kan undvika problem – både i vardagen och i hundsporter – genom att lägga en bra plan för hur vi ska guida hunden till det önskade beteendet istället. Det kan vara så enkelt som att tillrättalägga miljön. Jag vill inte att Yoga ska springa iväg med leksaken på egen hand så jag började träna i korridorer där enda vägen för henne är att springa tillbaka till mig. Det blev en god vana och hon lärde sig att det var himla roligt att leka med mig så allt som oftast så springer hon direkt tillbaka med leksaken till mig även på öppna ytor numera.

Så hur kan du lägga upp träningen för att förebygga istället för att åtgärda? Lycka till med din träning, stay tuned för lucka 3! 😀


Lämna en kommentar

Julkalendern: Lucka 1

Förstå vikten av bra belöningar

Jag tänkte börja julkalendern på samma sätt som jag börjar alla mina grundkurser. Med fokus på belöningar. Belöningarna är motorn i träningen, det är belöningarna som får hunden att bli motiverad att träna med oss och som ger oss möjligheten att lära hunden diverse beteenden. Ju högre belöningsmotivation, desto snabbare inlärning och resultat. Det spelar ingen roll hur mycket du tränar om hunden inte uppskattar det du har att erbjuda.

Vi har mycket att vinna på att tänka mer på hur och med vad vi belönar. Rätt belöningar stärker relationen med hunden, ökar hundens samarbetsvilja, gör hunden mer störningstålig samt gör det både lättare och roligare att träna. Sedan jag har lagt fokus på det här med belöningsutveckling har min egen träning definitivt blivit både effektivare och gett bättre resultat. Jag vågar utan tvekan påstå att det är belöningstänket som är huvudorsaken till att jag är en betydligt bättre hundtränare idag än vad jag var för 10 år sedan.

En bra belöning är en belöning som är något motiverar hunden i den specifika situationen samtidigt som den skapar rätt attityd hos hunden.

Meningen ovan kan man säga sammanfattar det viktigaste man behöver kunna om belöningar.

  1. Motiverar hunden: något som får hunden att glömma allt annat och bara vilja träna tillsammans med dig.
  2. I den specifika situationen: hunden motiveras av olika saker i olika situationer. Och detta måste vi komma ihåg, för man kan inte förvänta att ha en belöning som hunden alltid motiveras av i alla situationer. Hunden kan mycket väl jobba hårt för godis hemma men på agilityplanen är det bara hinderna som lockar. Hunden kanske inte alls tar favoritleksak vid hundmöte då motivationen att hälsa på den andra hunden är betydligt högre. Hunden kanske jobbar för torrfodret i störningsfri miljö men vid större distraktioner behöver vi något bättre.
  3. Skapar rätt attityd: Något som också har stor inverkan på vår träning är vilken attityd och aktivitetsnivå belöningen skapar hos hunden. I vissa moment såsom inkallning vill vi ha tryck och fart vilket gör att det är klokast att använda en belöning som skapar en högre aktivitetsnivå, såsom lek. Vill vi träna att hunden kan ta det lugnt i buren så vill vi däremot ha en belöning som bidrar till en lugnare känsla hos hunden.

En annan sak som bidrar till en bra belöning är vi själva. Det är förarens engagemang i belöningen som lyfter en belöning från okej till fantastisk. Min erfarenhet är att det ofta kan kvitta vilken leksak vi använder om vi själva inte är engagerade. Jag förväntar mig 100 % engagemang i träningen från hundens sida och självklart kan jag inte ge mindre själv. Vi stelbenta svenskar kan ha svårt för detta. Men våga släppa hämningarna! Våga busa, låta och flamsa om hunden uppskattar det. Din hund kommer älska era belöningar om du vågar ge dig hän och ha riktigt roligt ihop med din hund.

Lite längre fram i kalendern kommer vi fortsätta på temat belöningsutveckling men detta var allt för nu. Stay tuned för lucka 2!. 😀


Lämna en kommentar

Att ständigt ändra bilden

I detta inlägg tänkte jag skriva lite om vikten av att ständigt ändra bilden för hunden i inlärningen. Alla som går eller har gått kurs hos mig vet hur jag ständigt tjatar om detta och nu när jag själv har en valp som ska lära sig en massa nya färdigheter så blir jag konstant påmind om hur viktigt det är.

När jag skriver att ändra bilden så menar jag att ändra på små detaljer i omgivningen eller en själv under inlärningen av ett beteende. Det är allmänt känt att hundar inte är så bra på att generalisera och att de måste lära sig att ett beteende ska utföras likadant oavsett hur omgivning och jag själv ändras. Till skillnad från oss människor som snabbt greppar att man sätter sig ner likadant i en soffa som i en en stol, en fåtölj eller en kontorsstol så förstår hundar inte att ”sitt” innebär att man sätter sig ner och sitter kvar oavsett miljö och störningar om vi inte lär dom det.

Hundens dåliga förmåga till generalisering rimmar tyvärr dåligt med hur vi vanemänniskor fungerar. Vi har en tendens att komma in i ett mönster och upprepa samma sak om och om igen. För att ta några exempel har vi en tendens att alltid gå på samma sida om slalom vid inlärningen, att alltid vara framför hunden när vi tränar sitt, att alltid träna efter kvällsmaten och så vidare. Detta resulterar i att hunden blir expert på att utföra ett beteende under de vanliga omständigheterna men när något ändras blir de förvirrade. Och vi blir irriterade för vi anser ”att de kan ju det”.

Jag brukar bokstavligen upprepa ”Ändra bilden!” i huvudet när jag tränar. Mitt mål vid inlärningen är att alltid ändra EN LITEN DETALJ för varje korrekt repetition. Jag kanske ändrar placering, min kroppsposition, min rörelse, min röst, plats, riktning, avstånd, tidsintervall och så vidare.

Till exempel så tränar jag just nu väldigt mycket stadga i ”Sitt”, här är mitt mål att Yoga ska sätta sig direkt på signal och sedan sitta kvar tills tills frisignal. Oavsett var vi är, vad jag gör och vad som händer i omgivningen. Det är inget som kommer av sig själv utan jag får jobba aktivt för att detta ska bli verklighet. i inlärningen försöker jag att variera omständigheterna konstant, vi tränar på olika platser, olika underlag, olika tidspunkter och med olika belöning. Jag varierar min position, rörelse eller placering för varje repetition. Jag tillför olika störningar. Självklart kan vi inte träna på varje möjligt scenario men när vi tränar på tillräckligt många olika omständigheter så har vi faktiskt tränat upp hundens förmåga till generalisering och chansen är stor att hunden klarar beteendet i de flesta situationer, även de vi inte tränat.

Så tänk på att ÄNDRA BILDEN för hunden för att få en hund som förstår att ett beteende är samma sak oavsett omständigheter. Lycka till med träningen!

Glada hälsningar Ida


Lämna en kommentar

Glädjespridare

Yoga är mitt egna lilla lyckopiller. Hon sprider verkligen glädje varje dag. Inte bara till mig utan även till alla andra i sin omgivning, människor som hundar. Hon är sprudlande glad konstant och tar livet med en klackspark.

Varje morgon får jag en energikick då Yoga hoppar och studsar och gnyr av glädje när jag stiger upp. När jag tar upp henne i famnen så blir jag överröst med pussar och mitt hjärta slår trippelslag. Jag är så tacksam för detta lilla yrväder. Det är verkligen hon och jag mot världen.

Som singel i en småstad så var livet ganska tråkigt stundtals. Men inte längre vill jag lova. Inga tråkiga stunder med Yoga i närheten. Om hon har tråkigt så sysselsätter hon mig genom att antingen bita i mina fötter under bordet eller genom att hitta förbjudna saker att tugga på som jag får fullt upp med att plocka bort. 😉

Nu har Yoga bott hos mig i drygt 2 månader och det har börjat bli vardag att dela mitt liv med henne. I början var det en ganska stor omställning och många saker fick anpassas efter henne. Numera känns det som bitarna fallit på plats och det känns helt normalt att ha en valp i hemmet. Nu skulle det kännas konstigt om jag inte hade henne hos mig.

Flera saker har blivit lättare också, till exempel blev hon rumsren för en månad sedan och det gör allt så mycket lättare. Jag behöver inte vaka över henne och hon håller sig flera timmar samt säger ifrån när hon behöver ut och rasta sig. Dessutom har hon blivit mycket lugnare, hon har börjat lära sig koppla av och det har också gjort vardagen mycket mer behaglig.

Numera finns det plats för lite egentid varje dag, något som jag saknade i början. Nu hinner jag både läsa böcker, titta på netflix, åka och träna och andra saker som fick stå till sidan när Yoga var yngre. I början var jag på helspänd hela tiden och kände att jag var tvungen att ha ett vakande öga på Yoga konstant. Så är det inte längre och jag kan även lämna henne ensam någon timme utan problem.

Jag var utmattad ett tag i början, att ha valp tog mer energi än vad det gav och jag var lite uppgiven ibland. Men nu är det tvärtom, Yoga ger mig så mycket inspiration och energi att jag känner mig mer levande än på länge. Vårt kapitel har bara börjat och jag ser så fram emot fortsättningen.

Ida & Yoga