::: AgilidA :::

team up with your dog


Lämna en kommentar

Att ständigt ändra bilden

I detta inlägg tänkte jag skriva lite om vikten av att ständigt ändra bilden för hunden i inlärningen. Alla som går eller har gått kurs hos mig vet hur jag ständigt tjatar om detta och nu när jag själv har en valp som ska lära sig en massa nya färdigheter så blir jag konstant påmind om hur viktigt det är.

När jag skriver att ändra bilden så menar jag att ändra på små detaljer i omgivningen eller en själv under inlärningen av ett beteende. Det är allmänt känt att hundar inte är så bra på att generalisera och att de måste lära sig att ett beteende ska utföras likadant oavsett hur omgivning och jag själv ändras. Till skillnad från oss människor som snabbt greppar att man sätter sig ner likadant i en soffa som i en en stol, en fåtölj eller en kontorsstol så förstår hundar inte att ”sitt” innebär att man sätter sig ner och sitter kvar oavsett miljö och störningar om vi inte lär dom det.

Hundens dåliga förmåga till generalisering rimmar tyvärr dåligt med hur vi vanemänniskor fungerar. Vi har en tendens att komma in i ett mönster och upprepa samma sak om och om igen. För att ta några exempel har vi en tendens att alltid gå på samma sida om slalom vid inlärningen, att alltid vara framför hunden när vi tränar sitt, att alltid träna efter kvällsmaten och så vidare. Detta resulterar i att hunden blir expert på att utföra ett beteende under de vanliga omständigheterna men när något ändras blir de förvirrade. Och vi blir irriterade för vi anser ”att de kan ju det”.

Jag brukar bokstavligen upprepa ”Ändra bilden!” i huvudet när jag tränar. Mitt mål vid inlärningen är att alltid ändra EN LITEN DETALJ för varje korrekt repetition. Jag kanske ändrar placering, min kroppsposition, min rörelse, min röst, plats, riktning, avstånd, tidsintervall och så vidare.

Till exempel så tränar jag just nu väldigt mycket stadga i ”Sitt”, här är mitt mål att Yoga ska sätta sig direkt på signal och sedan sitta kvar tills tills frisignal. Oavsett var vi är, vad jag gör och vad som händer i omgivningen. Det är inget som kommer av sig själv utan jag får jobba aktivt för att detta ska bli verklighet. i inlärningen försöker jag att variera omständigheterna konstant, vi tränar på olika platser, olika underlag, olika tidspunkter och med olika belöning. Jag varierar min position, rörelse eller placering för varje repetition. Jag tillför olika störningar. Självklart kan vi inte träna på varje möjligt scenario men när vi tränar på tillräckligt många olika omständigheter så har vi faktiskt tränat upp hundens förmåga till generalisering och chansen är stor att hunden klarar beteendet i de flesta situationer, även de vi inte tränat.

Så tänk på att ÄNDRA BILDEN för hunden för att få en hund som förstår att ett beteende är samma sak oavsett omständigheter. Lycka till med träningen!

Glada hälsningar Ida

Annonser


Lämna en kommentar

Socialisering och miljöträning skapar en trygg hund

En period i hundens liv som är otroligt viktig är de första tre-fyra månaderna. Denna period kallas socialiseringsperioden och är viktigt för att valpen ska lära sig knyta sociala band till både andra hundar och till människor. Valpen är socialt nyfiken och lär känna den nya spännande världen för första gången. Här efter så blir valpen ofta mer lättskrämd och det som den inte sett förut kan upplevas skrämmande.

Dino är ett skolexempel på detta. Hans socialisering uteblev till stor del. Dels var han uppvuxen ute på landet och hade innan vi hämtade honom knappt träffat andra hundar eller människor annat än uppfödaren själv och hennes hundar. Sedan så blev mamma sjuk samma dag som han hämtades och månaden som följde satte vår värld i gungning. Därav var det ingen som hade tid eller energi att ta tag i hans socialisering. Följden blev en osäker kille som tyckte det mesta var otäckt. Nu vid fyra års ålder är han en relativt stabil hund men som vi har fått kämpa för detta, så mycket lättare det hade varit om vi tagit till vara på hans socialiseringsperiod!

Så prio 1 de första par månaderna av Yogas liv hos mig är socialisering och miljöträning. Mycket annat kan vänta men inte detta. Det är nu jag har chansen att skapa en trygg hund som fungerar bra i vardagen. Jag försöker att tänka på att hon ska träffa så många olika människor, hundar och andra djur som möjligt för att kunna generalisera och ha samma positiva känsla vid möten i framtiden.

Som veterinär får jag ofta höra myten ”inte träffa andra hundar innan 12-veckors sprutan”. Detta är verkligen ett motto som stjälper mer än hjälper! Det  är jätteviktigt att valpen tidigt börjar umgås med andra hundar för att öka hundens språkskicklighet och förebygga osäkerhet vid hundmöten.

Så jag låter mer än gärna Yoga träffa andra hundar som är vaccinerade och snälla. Jag vill att hon ska ha goda erfarenheter med sig och inte bli skrämd såklart. Att träffa någon surtant som ska läxa upp henne är jag inte intresserad av i nuläget, det kan i denna ålder skapa en osäkerhet hos valpen och det är självsäkerhet och trygghet som är viktigt nu.

Jag lägger också stort fokus på miljöträning. Jag har suttit ner och gjort en lista på vilka miljöer och situationer som kommer att ingå i Yogas vardag och så tränar jag på dessa. Listan kan bli lång men jag fokuserar på de viktigaste platserna först. Hon har varit i centrala Kristianstad flera gånger nu, och hon har skött sig exemplariskt. Sovit i min famn på uteservering och busat på torget.

I morse gick vi förbi Maxi och jag insåg att hon tyckte de skramlande kundvagnarna var lite otäcka. Vi slog oss ner på en bänk och kollade in dem en stund och sedan var det inget som bekom henne mer.

Yoga har också varit med på de två veterinärkliniker som arbetar på och följt med på hembesök. Jag var orolig för hur det skulle gå, om hon skulle hålla låda och använda sina röstresurser till max. Men tjejen har imponerat stort och tagit på sig rollen som klinikhund med bravur.

Nu ska vi socialisera och miljöträna vidare. Ha en fortsatt bra sensommar!

Ida & Yoga


Lämna en kommentar

Update angående kurserna

Jag får glädjande nog många e-post från er hundägare som frågar om kursstarter. Jag har hållit kurs i AgilidA’s regi i 1,5 år och det är otroligt roligt och smickrande att intresset är så stort. Tusen tack till alla för att ni tagit så gott emot mig och min idé om att starta min egen hundträningsverksamhet. ❤

Jag önskar dock att jag kunde klona mig så att jag kunde hålla alla dessa kurser som efterfrågas från er. Men tyvärr är det i dagsläget inte möjligt. Jag har precis gått upp i tjänst på mitt vanliga jobb och hädanefter blir tiden därför begränsad för kurser. För även om det är fantastiskt roligt att hålla kurs är det ändå ett jobb som tar tid och energi, och jag behöver hålla ledigt också ibland. 🙂

Vinterns kurser är i full gång, både Slyngelskolan, Trix&Fix och Agility Foundations. I vår börjar Agility Grund som i dagsläget är fulltecknad (det går bra att sätta upp sig som reserv). Dessutom är jag inhyrd instruktör på Åhus Brukshundsklubb för att hålla deras tävlingsgrupp (7 tillfällen på tisdagar). Det är i skrivande stund platser kvar om någon har lust att hänga på.

Utöver dessa två kurser har jag inga andra kurser inplanerade i vår, tiden räcker inte till helt enkelt. Privata träningar eller externa uppdrag hålls i mån av tid, så skicka mig ett e-mail så ska jag se om vi kan lösa ett datum.

I sommar är det dags för agilityläger i samband med Crazy Dog, det hoppas jag vi ses på. Sen kommer det säkerligen bli någon kvällskurs också, vilken kurs det blir och vilken veckodag är inte planerat ännu.

Skicka en intresseanmälan om du har intresse för en kurs så får du besked när denna startar upp nästa gång. 🙂

Hoppas ni njuter av att våren sakta närmar sig!

Glada hälsningar Ida

Freddy2


Lämna en kommentar

Boktips: Kontaktkontraktet av Eva Bodfäldt

kontakt

Kontaktkontraket – En bok om människans samspel med hunden. Författare: Eva Bodfäldt 

Denna bok utgavs 2001 för första gången. Flera upplagor senare är den omarbetad, uppfräschad och fortfarande en av de bästa hundböckerna på marknaden, utan tvekan!

Jag rekommenderar ständigt hundägare att läsa denna bok. För ska man som hundägare läsa en enda bok är det denna. Boken är utgångspunkten i mina vardagslydnadskurser då jag delar författarens tankar om vår relation till våra hundar och hur dessa ska uppfostras med samma kärleksfulla omsorg som vi fostrar våra barn.

Boken tar upp alla de delar vi behöver lära våra hundar för att få en trevlig vardag tillsammans, såsom kontakt, följsamhet, inkallning, lek, passivitet och stanna kvar. Lättläst och skrivet med hjärtat på rätt ställe är detta en bok som gör att man älskar livet som hundägare!

Författare till boken är en mycket klok kvinna. Eva Bodfäldt är en hundkonsult med inriktning på inlärningspsykologi och samspelet mellan människa och hund. Hon har över 30 års erfarenhet från att hjälpa hundägare och delar med sig av all erfarenhet i sin bok, genom bland annat fallbeskrivningar och mängder med tips och kloka tankar.

Kontaktkontraket är helt enkelt boken alla hundägare borde ha stående i bokhyllan för att ta fram med jämna mellanrum och få råd och inspiration. Om du inte har läst denna bok ännu är det hög tid att göra det!

 

 


1 kommentar

Stress hos hund

I detta inlägg så tänkte jag fokusera lite på stress hos hund. Många av dagens hundar är stressade, jag ser många av dem i mitt yrke som veterinär men jag träffar också många stressade individer i hundträningssammanhang. Egentligen är det inte så konstigt att hundarna blir stressade, vi kräver väldigt mycket av våra hundar i dagens samhälle. De ska kunna bo i stadsmiljö med allt vad det innebär. De ska kunna vara ensamma stora delar av dygnet. De ska samtidigt kunna vara med överallt. De ska uppföra sig vänligt och väluppfostrat i diverse situationer. De ska kunna prestera väl vid träning och tävling. Och så vidare.

hemsidanlowstress

Vad är stress?

Det finns många orsaker och symptom på stress som jag kommer försöka sammanfatta här. Men först behöver vi bli på det klara med vad stress faktiskt är. Stress har för de flesta av oss en negativ association. Men stress är egentligen inte något dåligt, stress är egentligen en viktig kroppsfunktion som finns hos alla däggdjur. Stress är nödvändigt för individens överlevnad och handlar egentligen om helt naturliga reaktioner. Vid stress förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och kortisol som en reaktion på hot eller krav. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen.

Alarmreaktionsfasen är den fas då nervimpulser och hormonfrisättning gör att kroppen får en optimal reaktionsberedskap. Detta gör individen vaken, alert och kvicktänkt och möjliggör en ökad prestation. Om stressen fortsätter inträder nästa fas, den så kallade motståndsfasen. Under denna töms kroppens energireserver för att kunna behålla motståndet mot stressen och individen kämpar för att  kunna klara situationen. När stressen pågått för länge eller en kraftigt stressande situation uppstår upprepande gånger, kommer kroppen till slut in i utmattningsfasen. Kroppen klarar inte längre att stå emot stressen. Om kroppen inte får möjlighet att återhämta sig tillräckligt länge kan detta leda till allvarliga konsekvenser såsom fysiska sjukdomar eller problembeteenden.

Det är med andra ord inte farligt med stress i normal mängd. Det är fullt normalt att hunden upplever stress och är stressad ibland. Det som är farligt är när hunden konstant utsätts för stress och inte får möjlighet att återhämta sig mellan kraftigt stressande situationer. Det tar 1-2 dygn för kroppen att återställa sig efter stark stress. Vid konstant stresspåslag hinner inte kroppens kortisolnivåer att normaliseras och blir konstant höga, vilket påverkar och sliter på flera kroppsliga funktioner. Vi ser försämrat immunförsvar, mag- och tarmbesvär, högt blodtryck och skador på binjurarna för att nämna några exempel.

hemsidamyra

Orsaker till stress

Stress utlöses av olika faktorer, de kan vara yttre faktorer, sociala faktorer, psykiska faktorer, prestationsfaktorer eller att otillfredsställda primära behov. Det är omöjligt att lista alla orsaker till stress i detta inlägg men jag tänkte nämna de viktigaste eller de som man kanske inte är medveten om. Observera att det oftast är flera faktorer som spelar in.

Sjukdom: Om hunden inte är frisk och kroppens funktioner är nedsatta så utlöser detta stress, varför det är viktigt att utesluta sjukdom när en hund uppvisar förändrat beteende.

Utebliven socialisering och miljöträning som valp: Om hunden inte har blivit exponerad och van vid olika platser, individer, situationer redan under den viktiga socialiseringsperioden så kommer det med stor säkerhet leda till stress i vuxen ålder. Jag har själv en hund som på grund av olyckliga omständigheter inte fick någon socialisering eller miljöträning innan 6 månaders ålder. Detta har gjort att han upplever stor rädsla – och därmed stress – i många olika situationer i vardagen.

Brist på vila och sömn: Jag har nyligen fått lära mig att en vuxen hund behöver i genomsnitt 17 timmars vila per dygn. Alltså inte sömn utan möjlighet att koppla av under 17 timmar varje dygn. Det innebär att om hunden är med överallt, till exempel på arbetet eller går på hunddagis, är det otroligt viktigt att hunden kan slappna av och vila under denna tiden. Har man en hund som har svårt att koppla av borta kanske inte det är den bästa idén att ha den med varje dag.

Överdriven ensamhet: Hundar är flockdjur och har ett stort socialt behov. Självklart så ska de kunna vara ensamma (de kan faktiskt bli precis lika stressade av att aldrig vara ensamma) men det handlar om ungefär 6-9 timmar per dygn, inte mer. Och när jag skriver vara ensamma så menar jag att vara utan social kontakt, utestängd från gemenskap. Det innebär att hunden även är ensam om den sover själv i köket under natten eller om den är instängd i en bur på arbetet även om vi sitter i samma rum, de är nämligen avskärmade och kan inte välja att ta social kontakt. Tyvärr är det inte helt ovanligt att folk först låter hunden sova ensam på natten, sedan åker på jobbet och är borta i 9 timmar för att sedan på kvällen lämna hunden ensam hemma när de åker iväg på aktiviteter med barnen. Hunden kanske får vara ensam 18-20 timmar per dygn! Tyvärr, men det duger inte! Har man hund så måste man förstå att de är sociala varelser med ett socialt behov som vi är ansvariga för att uppfylla. Så om de ska vara ensamma hemma 9 timmar varje dag medan vi är på arbetet, då får vi inse att vi inte kan boka upp alla vardagskvällar med aktiviteter som utelämnar hunden och att hunden kanske ska ha lov att sova i samma rum som oss (de behöver inte sova i sängen såklart om man inte vill). Det är ingen rättighet att ha en hund, man kan inte ha en hund för att kan tycker det är mysigt att ut och gå med den på söndagseftermiddagarna – när vädret tillåter – men inte har tid med den resten av veckan. Att ha hund är en livsstil och ett ansvarstagande som inte passar alla.

Oförutsägbarhet och oförmåga att kontrollera sin situation: Detta är en stark stressfaktor, både för hundar och andra djurslag, inklusive människor. Att frånta en individs möjlighet att förutsäga vad som händer eller påverka sin situation är bland det mest stressfulla man kan utsättas för. Det ser man på människor i fångenskap, på råttor i laboratorieförsök och på våra hundar i vardagen. Att skapa rutiner är en bra idé eftersom det gör det möjligt för hunden att förutsäga vad som ska ske. Har vi dessutom ett fåtal tydliga regler som vi efterlever så blir det också en förutsägbarhet för hunden – men det kräver såklart att vi är konsekventa och inte menar olika beroende på humör, dag eller plats. Men att ha för många regler är inte bra, då förlorar hunden sin egenkontroll och kan sällan påverka sin egen situation, låt istället hunden få ha lite fri vilja och bara vara hund ibland också. Sedan tror jag, precis som etologen Per Jensen, att en annan bra sak för att skapa förutsägbarhet för hunden är att prata mer med den. Hundar förstår mer än vad vi tror, de lär sig känna igen ord/fraser så som ”handla”, ”ut och gå”, ”träna”, ”toaletten” och så vidare och förstår mer vad som ska hända på så sätt. Jag pratar med min hund Freddy hela tiden och jag är fullt övertygad om att han förstår vad jag säger för det mesta.

Ovana situationer: Ovana situationer som inte tillhör vardagslivet är alltid stressande, även om det ibland kan vara en förväntansfull stress. Resor, hundpensionat, veterinärbesök, besök till hundfrisören, kurser, utställningar och tävlingar med flera. Detta är ofta inget vi behöver vara oroliga för om vi tillåter hunden att återhämta sig ordentligt efteråt.

Hundträning/Lek: Hundträning kan vara väldigt stressande för hunden, särskilt om den inte förstår vad som förväntas av den. Om den tillåts göra misstag efter misstag så att frustrationen växer ökar stresspåslaget. Detta kan vi undvika genom att planera vår träning på ett sätt så att hunden hela tiden har möjlighet att göra rätt, att successivt höja våra kriterier så att hunden fortsätter att utvecklas men inte misslyckas för ofta. Om vi använder väldigt hårda metoder och hunden är rädd för att göra fel är det också väldigt stressande för hunden. Men även i de fall där vi tränar schysst och lägger upp träningen på ett sätt så att hunden förstår vad den ska göra, så kan hundträning vara en stor stressfaktor. Lek och hundsporter såsom agility höjer hundens aktivitetsnivå rejält och innebär därför ett stresspåslag. Detta kan vara ett problem om vi inte tillåter hunden återhämta sig ordentligt (till exempel tränar för ofta) eller om hunden redan ligger högt i stress på grund av andra faktorer.

Rädslor och reaktivitet: Att blir rädd är såklart väldigt stressfullt. En hund som ständigt tycker saker är obehagliga och skrämmande har förmodligen relativt konstant en hög stressnivå. En hund som är reaktiv på promenaderna och till exempel gör utfall mot andra hundar varje promenad får därmed ett stort stresspåslag kanske flera gånger per dag. Det är därför otroligt viktigt att arbeta med sådana här hundar för att hjälpa dem att handskas med situationen på ett annat sätt och på så sätt gå ner i stress.

Understimulering: Jag får dagligen prata om aktivering med djurägare eftersom jag ofta träffar på hundar vars ägare inte aktiverar alls, eller aktiverar på ett felaktigt sätt. En hund kan vara understimulerad vilket var ett stort problem förr i tiden, men har blivit mer ovanligt. Tyvärr träffar jag dock fortfarande understimulerande hundar, en del fysiskt men framförallt träffar jag många som inte stimuleras mentalt. Det är inte tillräckligt med aktivering för en hund att ta ut sig fysiskt genom till exempel bollkastning eller cykling. Hunden måste få använda hjärnan och lösa problem för att mår bra. När det kommer till små hundraser så träffar jag också ägare som inte gör annat med sina hundar än går kiss- och bajspromenader, eftersom de har intrycket av att små hundar inte behöver aktiveras. Vilket är helt fel! Alla hundar behöver aktiveras, mer om det nedan.

Överstimulering: Överstimulering har blivit vanligare på senare tid, kanske för att man som hundägare har blivit väldigt uppmärksam på att hunden måste aktiveras. Man är rädd att den ska bli understimulerad och ser därför till att den aktiveras med råge. Jag tror detta problem är vanligast bland oss hundtränare och riktiga hundnördar. Vi älskar att träna med våra hundar och hitta på saker ihop med dem. Oftast ser hunden också ut att uppskatta alla upptåg tillsammans med oss. Men problemet är det att kroppen behöver återhämtning. Jämställ det med människor som drabbas av utmattningssyndrom. Det kan mycket väl vara att de har haft fullt upp med roliga och berikande aktiviteter, men även av dessa kan vi bli utbrända. Min lärare på hundinstruktörsutbildningen sa alltid att om hunden inte klarade av minst en vilodag i veckan – då man inte gjorde något annat än låg i soffan och åt praliner – utan att bli otålig och rastlös så var det ett tecken på att hunden var överstimulerad.

odin14

Symptom på stress

Det finns många symptom som kan tyda på stress, men som även kan vara symptom på annat eller inte betyda så mycket överhuvudtaget om det inte sätt i sammanhang med andra symptom eller faktorer som tyder på stress. Och kom ihåg; att hunden blir stressad, och därför visar upp stressymptom, i en situation behöver inte vara konstigt eller oroväckande.Det är ständiga stresspåslag eller kronisk stress som är farligt.

Kroppsliga symptom: Störningar i mag-tarmkanalen, allergier, bristande aptit/glupskhet, spända muskler, mjäll/håravfall/andra hudproblem, flämtande, extrem salivering, tungan hänger som en slips utanför munnen, rinnande nos, darrningar…

Generella mentala symptom: Nervöst beteende, rastlöshet, överdrivna reaktioner, aggression, rädsla, destruktiva beteenden, överdriven sexualdrift, dålig koncentration…

Beteende symptom: Mycket ljudande, biter i kopplet eller i kläder, fixerar med blicken, jagar svansen, nafsar i luften eller andra stereotypa beteenden, vankar fram och tillbaka, generell olydnad, vill inte ta godis eller leksak, hoppande, uppspärrade ögon och flackande blick, mycket kissande och bajsande, lugnande signaler…

Åtgärder om hunden är stressad och hur man förebygger stress

Om man misstänker att en hund är stressad bör man alltid börja med att kontakta en veterinär för att utesluta en underliggande sjukdom. Om hunden är klinisk frisk så är nästa steg att ta kontakt med en diplomerad hundpsykolog eller hundinstruktör med kunskaper på området så att hunden kan få hjälp.

Det bästa är såklart att förebygga stress och då är det bra att börja redan på valpstadiet. Kanske man bör välja en uppfödare som lägger vikt vid att valparna blir socialiserade och miljötränade redan innan 8 veckors ålder. Och att när man väl får hem sin valp, fortsätta med den viktiga socialiseringen och miljöträningen. Se till att valpen får sova så mycket som den behöver och inte släpa med valpen överallt eller låta barnen leka med valpen dagarna i ända. Lära den regler tidigt – på ett lugnt och lekfullt sätt – så att den vet vad som förväntas av den och lära den att slappna av och bli trygg i olika miljöer och situationer.

För en vuxen hund så handlar det om att se över vardagen. Se till att alla medfödda behov blir tillgodosedda. Att hunden får tillräckligt med vila – kom ihåg 17 timmar per dygn – men också att den inte är ensam för mycket. Ha lagom med krav och regler samt skapa rutiner som ger hunden en förutsägbarhet och samtidigt ger hunden möjlighet att kontrollera sin egen tillvaro. Träna på ett sätt som gör att hunden inte upplever frustration och osäkerhet i onödan. Se till att hunden har en möjlighet att återhämta sig mellan stressfulla upplevelser och ha åtminstone en vilodag i veckan då ni inte har några aktiviteter inplanerade. Skapa en balans i vardagen mellan fartfyllda aktiviteter såsom lek och lugna aktiviteter och att träna mycket självbehärskning och avslappningsövningar. Och sist men absolut inte minst, aktivera hunden på ett bra sätt.

agilityfound

Aktivering kan se ut på många sätt men här kommer förslag på fyra områden som man kan lägga vikt vid.

Nosarbete: I artikeln om hundens sinnen kan ni läsa om hur viktigt luktsinnet är för hunden. Hunden är skapt för att använda sin nos på samma sätt som vi använder våra ögon varför vi självklart ska hitta på aktiviteter som går ut på att använda denna. Luktsinnet är dessutom ett långsamt sinne som kräver mycket koncentration från hundens sida så hunden blir verkligen mentalt stimulerad. Många hundägare som jag pratar med angående detta hävdar bestämt att deras hund använder nosen väldigt mycket och blir aktiverade på egen hand. De luktar ju febrilt under promenaderna! Och det är toppen, klart de ska det, men det är föga ansträngande för hunden. Det motsvarar att de läser veckotidningen, och hur ansträngande är det egentligen? Vi är mer ute efter att hunden ska koppla på hjärnan och lösa korsord. Exempel på nosarbete kan vara luktdiskriminering (t.ex. nosework), viltspår, godisspår, leta godis i träd, godissök, leta upp gömda föremål med flera. Alla aktiviteter där luktsinnet kopplas på är varmt välkomna.

Problemlösning: En annan utmärkt aktivitet för hunden är problemlösning. Hundar gillar utmaningar och vi vet ju att de gärna hittar egna om de ges lov, såsom hur man lättast bryter sig in i soptunnan eller öppnar dörren. Att lösa problem ger dessutom självförtroende och stärker hundens egenkontroll. Problemlösning kan vara i princip vad som helst, bara fantasin sätter gränser. Exempel kan vara att trassla ur kopplet på egen hand, komma över på rätt sida av stolpen igen, att öppna paket med godis i, aktiveringsspel, lyckas vända en uppochnedvänd plasttallrik som är nedkletad med leverpastej under, att lyckas komma åt maten som är längst ner i lådan fylld med hundleksaker och så vidare.

Inlärning: Precis som hundar gärna löser problem så är hundar skapta för att lära sig nya saker, de lär genom hela livet. Att träna sin hund och lära den nya saker är dessutom ett jättebra sätt att stärka sin relation till hunden. Så träna hundsporter, träna vardagslydnad eller lär in olika cirkuskonster.

Kroppskontroll/Balans: Att få hunden att använda hela sin kropp, träna upp sin balans och bygga styrka är också ett sätt att kanalisera sin stress, eftersom det är svårt att koncentrera sig och stressa samtidigt. Man kan till exempel låta hunden promenera i terräng, låta den klättra på/krypa under/hoppa över stenar, stockar och liknande på promenaderna, träna olika trix som främjar kroppskontroll eller träna på balansbollar.

Ovanstående är bara förslag, självklart kan man aktivera sin hund på många fler sätt. Så sätt igång; du förebygger stress samtidigt som du stärker din relation till din hund.

Ovanstående är baserat främst på ett föredrag av Ulrika Bevreus på Bevreus Hundskola samt information från hundinstruktörsutbildningen på Hand med Hund.

hemsidaklickerkul


Lämna en kommentar

Det var en gång en varg – om hundens ursprung

Redan från början har hundar haft en stor betydelse för människan. Först som matresev, sedan för att varna för inkräktare eller rovdjur och även vakta mot dessa, sedan som en hjälp vid jakten och så småningom även vid vallning. Numera är hundar framförallt viktiga som sällskap och höjer många människors livskvalitet väsentligt. Men hundar har också en enorm betydelse genom många olika viktiga uppdrag i dagens samhälle.  Vi använder hundar som terapihundar, assistanshundar, polishundar, vakthundar, vallhundar, lavinhundar, narkotikahundar…listan kan göras lång. Men hur och när kom egentligen hunden till att bli en viktig följeslagare för människan? Teorierna har varit många och än idag är inte alla helt överens om hur och när det hela började.

Fram till det senaste sekelskiftet så har det varit arkeologiska fynd som givit oss svar på frågor angående hundens ursprung. Det är på detta sätt som man har klarlagt att hunden är människans äldsta husdjur och fanns hos människor redan flera tusen år före jordbruket, där de sedan kom att spela en betydande roll. Man har bland annat hittat gravplatser där människor begravts tillsammans med sina hundar vilket visar på starka band mellan hunden och människan redan då. Redan på denna tid så såg man att hundarna hade olika storlekar och proportioner och grunden lades till den stora rasvariation som vi ser idag.

Freddyvedema

Förfadern vargen

Men numera kan vi även få en hel del svar genom DNA-analyser. Genom att ha samlat DNA från hundar ifrån hela världen har man kunnat konstatera att alla hundar – oavsett utseende och egenskaper – härstammar från vargen. Det finns de som spekulerat att vissa raser kommer ifrån andra hunddjur än vargen – men detta har alltså visat sig vara felaktigt med modernare teknologi. Genom DNA har man också försökt klargöra när hunden domesticerades (förhusades/tämjdes) och de flesta är nu eniga om att domesticeringen av vår nuvarande hund påbörjades för omkring 15 000 år sedan.

Men man har också kommit fram till att innan domesticeringen ägde rum så hade vargar länge levt tillsammans med människor, kanske i tiotusentals år, eftersom de hade en ömsesidig nytta av varandra. En del vargar sökte sig till människor antagligen för att människornas avfall var en god födokälla. Människorna i sin tur tjänade på att vargarna jagade bort andra rovdjur som kunde innebära fara eller som kunde haffa åt sig byten. De vargar som lättast kunde anpassa sig till att leva tillsammans med människorna hade lättare att överleva och förmodligen har människorna så småningom tagit kontroll över vilka valpar som skulle få överleva och själva sedan bli föräldrar. Och det är just detta selektiva urval av individer över lång tid som är domesticering, och efter några generationer så har man skapat hunden.

Det man är inne på nu är att detta förmodligen hänt flera gånger under historien, men att hundlinjerna som skapats via tidiga domesticeringar har dött ut, kanske i samband med den senaste stora istiden. Detta skulle kunna förklara att man hittat arkeologiska fynd av hundar från över 30 000 år sedan – trots att DNA från dagens hundar motsäger ett så tidigt ursprung.

valpteo

Varifrån kommer de?

När det kommer till var hunden domesticerades för första gången råder det mer oenighet och forskningen pågår fortfarande för fullt för att kunna få ett säkert svar i frågan. En svensk forskningsgrupp med Peter Savolainen i spetsen menar att hundens ursprung stammar från södra Kina. Man tror att hundar ursprungligen tämjdes där och att människor som flyttade därifrån tog med sig hundar till olika kontinenter. Medan andra forskare har kommit fram till andra slutsatser. Många menar att hundarna härstammar från Mellanöstern, i samma område där jordbruket grundades, och ytterligare andra menar att hundarna troligen härstammar från europeiska vargar. Så i dagsdato har vi inget säkert svar på varifrån hunden har sitt ursprung.

Vargen i jämförelse med hunden

Vargen är hundens förfader – men det är viktigt att poängtera att en hund inte är en varg. Det finns mycket som är gemensamt för dem båda och det finns mycket vi kan förstå om våra hundar om vi blickar mot vargen. De är båda flockdjur och duktiga på att samarbeta med andra i flocken och deras språk och signaler är väldigt likartade. Hundarna är i många avseenden som en vargvalp, något som kallas för neotenisering = bibehållandet av valpdrag upp i vuxen ålder. Till exempel behåller de en lekfullhet som en vuxen varg sällan uppvisar och de skäller och gläfser vilket en vuxen varg normalt inte gör.

Men det finns också väldigt många olikheter mellan en varg och en hund som skylls de effekter domesticeringen har haft. Hundar är för det första mycket mindre skygga än vad en varg är. De har lättare att underordna sig och är mycket mindre självständiga än vad en varg är. De har en betydligt mindre strikt gruppsuppfattning, en lägre grad av revirförsvar och de har också lättare att anpassa sig till förändringar i miljön. Alla dessa olikheter är grunden till att hundar kan leva med oss människor på det sätt som vi lever i dagens samhälle. Föreställ dig att försöka ha att ha en varg som husdjur, inte så lyckat. Vilket man också sett på de varghybrider som människor avlat fram genom åren…

Alfa är en myt

Nu när vi ändå är inne på hundens ursprung och vargen så är det dags att avliva en myt. Hur många har inte hört talas om alfahanar? Och säkert fått höra att vi som hundägare ska visa vem som bestämmer, precis som en riktig alfahane gör. Då ska jag med glädje berätta att nästa gång du hör det så kan du ge svar på tal.

Uttrycket ”Alpha” myntades nämligen 1986 av vargforskaren David Mech som skrev en mycket välkänd bok om vargen. Författaren själv är fortfarande en av de ledande forskarna inom området varg och han har sedan denna bok skrivits förstått att de konklussioner han gjorde i sin första bok var felaktiga. Så här skriver han på sin hemsida:

The concept of the alpha wolf is well ingrained in the popular wolf literature at least partly because of my book ”The Wolf: Ecology and Behavior of an Endangered Species,” written in 1968, published in 1970, republished in paperback in 1981, and currently still in print, despite my numerous pleas to the publisher to stop publishing it. Although most of the book’s info is still accurate, much is outdated. We have learned more about wolves in the last 40 years then in all of previous history.

One of the outdated pieces of information is the concept of the alpha wolf. ”Alpha” implies competing with others and becoming top dog by winning a contest or battle. However, most wolves who lead packs achieved their position simply by mating and producing pups, which then became their pack. In other words they are merely breeders, or parents, and that’s all we call them today, the ”breeding male,” ”breeding female,” or ”male parent,” ”female parent,” or the ”adult male” or ”adult female.”

Abbe

Olika raser

Oavsett vilket utseende en hund har, kom ihåg att alla hundar har samma bakgrund och samma behov. De olika raser som finns är dels en följd av att hundar har varit grafiskt isolerade från varandra och därför anpassats till de krav som de olika omgivningarna ställt ,men också en följd av att vi genom aveln har designat olika former för hundar som skulle kunna användas till olika uppgifter. Det innebär att raserna inte bara skiljer sig från varandra till utseendet – men också till beteendet. Vi har helt enkelt lagt vikt och avlat efter att förstärka olika delar i vargens jaktbeteende och fått fram hundar som är specialiserade på att till exempel förfölja bytet eller på att bära hem bytet.

Det är otroligt viktigt att känna till rasers ursprungliga användningsområden, det vill säga vad de en gång i tiden blev avlade för att fylla för funktion i samhället. I detta hittar vi många gånger svar på både utseende och beteende – även om dagens exteriörinriktade avel har ändrat en del på detta.

Här är ett sätt att gruppera hundraserna efter olika användningsområden (från Hundens Hus) och en generalisering av vilka egenskaper man kan förvänta:

Polarhundar

Används som draghundar, till klövje och samojeder som vallhundar till samerna. Det är självständiga hundar med en stor aktionsradie (= det naturliga avstånd som hunden rör sig om den är ensam). De har ett stort jaktintresse. Kräver mycket motion och har ett stort arbetsbehov.

Exempel på raser: Alaska malamute, Siberian Husky, Samojed, Grönlandshund

Vinthundar

Användes för att mycket snabbt förfölja och fånga byten. De kan vara lite svårmotiverade men brukar gå igång på jaktbelöningar. De är ofta ointresserade av främmande människor och hundar. Även vinthundar har en oändlig aktionsradie och behöver få lov att galoppera. De har ett stort jaktintresse och de jagar med synen. De har en skör nacke och behöver därför sele eller extra breda halsband.

Exempel på raser: Whippet, Italiensk vinthund, Greyhound, Afganhund, Saluki

Drivande jakthundar

Deras arbetsuppgift är att finna bytet och driva bytet med skall. En del är långdistanslöpare som driver i över en halvtimme medan andra är kortdistanslöpare. Några raser ska även ställa bytet med ståndskall tills att skytten kommer fram (gråhund, jämthund, laijka, wachtel). En del av raserna kan vara skarpa men ofta är de lugna och stabila. De är självständiga hundar som har en väldigt stor aktionsradie. De har ett mycket stort jaktintresse på allt vilt och ofta stort doftintresse. De behöver mycket motion och har stort arbetsbehov.

Exempel på raser: Strövare, Beagle, Drever, Tax, Wachtelhund, Gråhund, Jämthund

Vallhundar

Här har vi en grupp hundraser vars arbetsuppgift förr var att hålla ordning på djuren och valla djuren till hagar, marknader och liknande. Många av raserna används fortfarande till vallning. Det är livliga och intensiva hundar som är mycket samarbetsvilliga men kan vara skygga för främmande människor. Många av dem har lätt till skall, särskilt om de vallar med skall. De har stor aktionsradie men vill gärna ha sin ägare inom synhåll och de kan ha stort jaktintresse. Många av dem har stort arbetsbehov och kan klassas som arbetsnarkomaner, och de kan därför också vara stressbenägna. De är väldigt signalkänsliga och rädslor är inte ovanligt.

Exempel på raser: Bordercollie, Shetland sheepdog, Australian kelpie, Australian shepherd, Belgisk vallhund, Schäfer, Collie, Pumi

Stående jakthundar

Dessa hundar söker efter sitt byte i långa drag och kan springa flera hundra meter med hög näsa, de vindmarkerar när de hittat bytet och väntar sedan till att fågeln flyger upp och jägaren kan skjuta. Det är ofta väldigt intensiva och livliga hundar som oftast är vänliga mot både människor och hundar. De har ett mycket stort doftintresse och behöver mycket motion och behöver få lov att galoppera. De kan vara benägna till stress.

Exempel på raser: Settrar, Vorsteh, Pointer, Münsterländer

Stötande jakthundar

Här har vi hundar som söker efter sitt byte i zick-zack i korta drag på ca 30 meter, de stöter upp bytet så att jägaren kan skjuta. Det är ofta livliga och intensiva hundar som är sociala och med stor samarbetsvilja. De har ofta lätt för skall och många älskar vatten. De har stort doftintresse och de behöver en hel del motion. De kan vara benägna till stress.

Exempel på raser: Cocker spaniel, Springer spaniel, Cavalier King Charles Spaniel, Papillon, Phalene

Avlade för att attackera bytet

Många av dessa hundraser användes som gårdshundar och hade som uppgift att både vakta gården och hålla gården ren från skadedjur. Några av raserna användes även till jakt av till exempel räv och grävling. De är ofta hetsiga, envisa och modiga hundar. De kan visa aggression mot andra hundar och många har stor tendens till skall. De är ofta självständiga då de var avlade för att jaga på egen tass och kan ha stor kroppszon. Många av dem har stort arbetsbehov.

Exempel på raser: diverse Terriers, Schnauzer, Pinscher, Dansk-svensk gårdshund

Kamphundar

Dessa hundar användes till tjurhetsning och senare även i hundfighter. De är ofta intensiva och envisa hundar med god samarbetsvilja. De älskar ofta människor och kan uppvisa aggression mot andra hundar. De har ofta ingen benägenhet till skall och vaktintresset är ofta litet. De har ofta väldigt hög tolerans för smärta. Motionsbehovet och arbetsbehovet är väldigt varierande från ras till ras, oftast kräver de stora raserna mer än de små. Många av raserna har problem med allergier.

Exempel på raser: American staffordshire terrier, Engelsk bulldog, Boxer, Staffordshire bullterrier, Fransk bulldog, Engelsk bullterrier, American pitbullterrier

Retrievers

Dessa hundarna har som arbetsuppgift att vänta på signal innan de ska markera skjutna fåglar och bära tillbaka dessa till jägaren. Oftast är dessa hundar livliga och vänliga med stor samarbetsvilja. En del av dem kan ha jaktintresse men tanken är att jaktintresset ska vara lågt eftersom de aldrig jagar bytet utan bara hämtar hem det. En del larmar gärna och andra kan vara benägna till att vakta. De har stort vattenintresse och relativt stort motions- och arbetsbehov.

Exempel på raser: Retrievers av olika slag, Lagotto romagnolo, Spansk vattenspaniel, Pudel, Portugisisk vattenhund

Väktare

Dessas primära arbete var att vakta och försvara gården och boskapen mot rovdjur och inkräktare. En del har även används som vallhundar och boskapsfösare och andra även som draghjälp eller vid jakt av till exempel vildsvin. De är ofta lugna, vaksamma och modiga hundar med mycket vaktintresse. För bruksraserna gäller det att de har stort motions- och arbetsintresse. De har stor kroppszon och behöver mycket hanteringsträning. Samarbetsviljan varierar men bör tränas upp tidigt.

Exempel på raser: Berner sennen, Dalmatiner, Briard, Dobermann, Hovawart, Old english sheepdog, Rottweiler

Herde- och vakthundar

Dessa hundar har haft som uppgift att vakta samt jaga till exempel björn, varg och vildsvin. De är lugna, modiga och vaksamma och ofta skarpa mot människor och andra hundar. De har stor aktionsradie och har ett mycket stort vaktintresse. Det är väldigt självständiga hundar som behöver tidig träning i samarbetsövningar och hantering.

Exempel på raser: Mastiff av olika slag, Kuvaz, Komondor

Larmhundar

Dessa har används som sällskapshundar men de har också haft i uppgift att larma när det kommer inkräktare. De är är ofta pigga och vakna hundar som har stort intresse för samarbete och med stor benägenhet till skall. De har ofta en mindre aktionsradie och har relativt litet motions- och arbetsbehov.

Exempel på raser: Bichon frisé, Bichon havanais, Chihuahua, Chinese crested dog, Japansk spets, Lhasa apso, Mops, Shih Tzu

Blandraser

Om man har en blandras får man ta hänsyn till vilka raser som ingår i korsningen. Tänk på att en blandras kan utseendemässigt likna en ras mycket men beteendemässigt påminna om en annan ras. Tänk på en blandras som en dåligt mixad smoothie; du vet inte vilken frukt du får mest av…

Det finns som ni ser många olika ursprungliga användningsområden för våra olika hundraser vilket förklarar många av de egenskaper vi ser hos de olika hundraserna idag. Allt för ofta så träffar jag på hundägare som inte vet något om sin ras ursprung och vilket användningsområde rasen har avlats för.

Jag uppmanar alla att verkligen läsa på om sin ras – eller om eventuell framtida ras – och se vad den har använts till. Fundera på vilka egenskaper man kan förvänta av den typ av hund och hur dessa skulle passa in i din vardag. Utseendet är en småsak – det är de mentala egenskaperna som är avgörande. Det finns så många olika raser med olika egenskaper – välj en ras som passar dig och som du kan ge ett gott liv med möjlighet att uppfylla sina behov!

Raja1