::: AgilidA :::

team up with your dog


Lämna en kommentar

Att ständigt ändra bilden

I detta inlägg tänkte jag skriva lite om vikten av att ständigt ändra bilden för hunden i inlärningen. Alla som går eller har gått kurs hos mig vet hur jag ständigt tjatar om detta och nu när jag själv har en valp som ska lära sig en massa nya färdigheter så blir jag konstant påmind om hur viktigt det är.

När jag skriver att ändra bilden så menar jag att ändra på små detaljer i omgivningen eller en själv under inlärningen av ett beteende. Det är allmänt känt att hundar inte är så bra på att generalisera och att de måste lära sig att ett beteende ska utföras likadant oavsett hur omgivning och jag själv ändras. Till skillnad från oss människor som snabbt greppar att man sätter sig ner likadant i en soffa som i en en stol, en fåtölj eller en kontorsstol så förstår hundar inte att ”sitt” innebär att man sätter sig ner och sitter kvar oavsett miljö och störningar om vi inte lär dom det.

Hundens dåliga förmåga till generalisering rimmar tyvärr dåligt med hur vi vanemänniskor fungerar. Vi har en tendens att komma in i ett mönster och upprepa samma sak om och om igen. För att ta några exempel har vi en tendens att alltid gå på samma sida om slalom vid inlärningen, att alltid vara framför hunden när vi tränar sitt, att alltid träna efter kvällsmaten och så vidare. Detta resulterar i att hunden blir expert på att utföra ett beteende under de vanliga omständigheterna men när något ändras blir de förvirrade. Och vi blir irriterade för vi anser ”att de kan ju det”.

Jag brukar bokstavligen upprepa ”Ändra bilden!” i huvudet när jag tränar. Mitt mål vid inlärningen är att alltid ändra EN LITEN DETALJ för varje korrekt repetition. Jag kanske ändrar placering, min kroppsposition, min rörelse, min röst, plats, riktning, avstånd, tidsintervall och så vidare.

Till exempel så tränar jag just nu väldigt mycket stadga i ”Sitt”, här är mitt mål att Yoga ska sätta sig direkt på signal och sedan sitta kvar tills tills frisignal. Oavsett var vi är, vad jag gör och vad som händer i omgivningen. Det är inget som kommer av sig själv utan jag får jobba aktivt för att detta ska bli verklighet. i inlärningen försöker jag att variera omständigheterna konstant, vi tränar på olika platser, olika underlag, olika tidspunkter och med olika belöning. Jag varierar min position, rörelse eller placering för varje repetition. Jag tillför olika störningar. Självklart kan vi inte träna på varje möjligt scenario men när vi tränar på tillräckligt många olika omständigheter så har vi faktiskt tränat upp hundens förmåga till generalisering och chansen är stor att hunden klarar beteendet i de flesta situationer, även de vi inte tränat.

Så tänk på att ÄNDRA BILDEN för hunden för att få en hund som förstår att ett beteende är samma sak oavsett omständigheter. Lycka till med träningen!

Glada hälsningar Ida

Annonser


3 kommentarer

Stress hos hund

I detta inlägg så tänkte jag fokusera lite på stress hos hund. Många av dagens hundar är stressade, jag ser många av dem i mitt yrke som veterinär men jag träffar också många stressade individer i hundträningssammanhang. Egentligen är det inte så konstigt att hundarna blir stressade, vi kräver väldigt mycket av våra hundar i dagens samhälle. De ska kunna bo i stadsmiljö med allt vad det innebär. De ska kunna vara ensamma stora delar av dygnet. De ska samtidigt kunna vara med överallt. De ska uppföra sig vänligt och väluppfostrat i diverse situationer. De ska kunna prestera väl vid träning och tävling. Och så vidare.

hemsidanlowstress

Vad är stress?

Det finns många orsaker och symptom på stress som jag kommer försöka sammanfatta här. Men först behöver vi bli på det klara med vad stress faktiskt är. Stress har för de flesta av oss en negativ association. Men stress är egentligen inte något dåligt, stress är egentligen en viktig kroppsfunktion som finns hos alla däggdjur. Stress är nödvändigt för individens överlevnad och handlar egentligen om helt naturliga reaktioner. Vid stress förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och kortisol som en reaktion på hot eller krav. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen.

Alarmreaktionsfasen är den fas då nervimpulser och hormonfrisättning gör att kroppen får en optimal reaktionsberedskap. Detta gör individen vaken, alert och kvicktänkt och möjliggör en ökad prestation. Om stressen fortsätter inträder nästa fas, den så kallade motståndsfasen. Under denna töms kroppens energireserver för att kunna behålla motståndet mot stressen och individen kämpar för att  kunna klara situationen. När stressen pågått för länge eller en kraftigt stressande situation uppstår upprepande gånger, kommer kroppen till slut in i utmattningsfasen. Kroppen klarar inte längre att stå emot stressen. Om kroppen inte får möjlighet att återhämta sig tillräckligt länge kan detta leda till allvarliga konsekvenser såsom fysiska sjukdomar eller problembeteenden.

Det är med andra ord inte farligt med stress i normal mängd. Det är fullt normalt att hunden upplever stress och är stressad ibland. Det som är farligt är när hunden konstant utsätts för stress och inte får möjlighet att återhämta sig mellan kraftigt stressande situationer. Det tar 1-2 dygn för kroppen att återställa sig efter stark stress. Vid konstant stresspåslag hinner inte kroppens kortisolnivåer att normaliseras och blir konstant höga, vilket påverkar och sliter på flera kroppsliga funktioner. Vi ser försämrat immunförsvar, mag- och tarmbesvär, högt blodtryck och skador på binjurarna för att nämna några exempel.

hemsidamyra

Orsaker till stress

Stress utlöses av olika faktorer, de kan vara yttre faktorer, sociala faktorer, psykiska faktorer, prestationsfaktorer eller att otillfredsställda primära behov. Det är omöjligt att lista alla orsaker till stress i detta inlägg men jag tänkte nämna de viktigaste eller de som man kanske inte är medveten om. Observera att det oftast är flera faktorer som spelar in.

Sjukdom: Om hunden inte är frisk och kroppens funktioner är nedsatta så utlöser detta stress, varför det är viktigt att utesluta sjukdom när en hund uppvisar förändrat beteende.

Utebliven socialisering och miljöträning som valp: Om hunden inte har blivit exponerad och van vid olika platser, individer, situationer redan under den viktiga socialiseringsperioden så kommer det med stor säkerhet leda till stress i vuxen ålder. Jag har själv en hund som på grund av olyckliga omständigheter inte fick någon socialisering eller miljöträning innan 6 månaders ålder. Detta har gjort att han upplever stor rädsla – och därmed stress – i många olika situationer i vardagen.

Brist på vila och sömn: Jag har nyligen fått lära mig att en vuxen hund behöver i genomsnitt 17 timmars vila per dygn. Alltså inte sömn utan möjlighet att koppla av under 17 timmar varje dygn. Det innebär att om hunden är med överallt, till exempel på arbetet eller går på hunddagis, är det otroligt viktigt att hunden kan slappna av och vila under denna tiden. Har man en hund som har svårt att koppla av borta kanske inte det är den bästa idén att ha den med varje dag.

Överdriven ensamhet: Hundar är flockdjur och har ett stort socialt behov. Självklart så ska de kunna vara ensamma (de kan faktiskt bli precis lika stressade av att aldrig vara ensamma) men det handlar om ungefär 6-9 timmar per dygn, inte mer. Och när jag skriver vara ensamma så menar jag att vara utan social kontakt, utestängd från gemenskap. Det innebär att hunden även är ensam om den sover själv i köket under natten eller om den är instängd i en bur på arbetet även om vi sitter i samma rum, de är nämligen avskärmade och kan inte välja att ta social kontakt. Tyvärr är det inte helt ovanligt att folk först låter hunden sova ensam på natten, sedan åker på jobbet och är borta i 9 timmar för att sedan på kvällen lämna hunden ensam hemma när de åker iväg på aktiviteter med barnen. Hunden kanske får vara ensam 18-20 timmar per dygn! Tyvärr, men det duger inte! Har man hund så måste man förstå att de är sociala varelser med ett socialt behov som vi är ansvariga för att uppfylla. Så om de ska vara ensamma hemma 9 timmar varje dag medan vi är på arbetet, då får vi inse att vi inte kan boka upp alla vardagskvällar med aktiviteter som utelämnar hunden och att hunden kanske ska ha lov att sova i samma rum som oss (de behöver inte sova i sängen såklart om man inte vill). Det är ingen rättighet att ha en hund, man kan inte ha en hund för att kan tycker det är mysigt att ut och gå med den på söndagseftermiddagarna – när vädret tillåter – men inte har tid med den resten av veckan. Att ha hund är en livsstil och ett ansvarstagande som inte passar alla.

Oförutsägbarhet och oförmåga att kontrollera sin situation: Detta är en stark stressfaktor, både för hundar och andra djurslag, inklusive människor. Att frånta en individs möjlighet att förutsäga vad som händer eller påverka sin situation är bland det mest stressfulla man kan utsättas för. Det ser man på människor i fångenskap, på råttor i laboratorieförsök och på våra hundar i vardagen. Att skapa rutiner är en bra idé eftersom det gör det möjligt för hunden att förutsäga vad som ska ske. Har vi dessutom ett fåtal tydliga regler som vi efterlever så blir det också en förutsägbarhet för hunden – men det kräver såklart att vi är konsekventa och inte menar olika beroende på humör, dag eller plats. Men att ha för många regler är inte bra, då förlorar hunden sin egenkontroll och kan sällan påverka sin egen situation, låt istället hunden få ha lite fri vilja och bara vara hund ibland också. Sedan tror jag, precis som etologen Per Jensen, att en annan bra sak för att skapa förutsägbarhet för hunden är att prata mer med den. Hundar förstår mer än vad vi tror, de lär sig känna igen ord/fraser så som ”handla”, ”ut och gå”, ”träna”, ”toaletten” och så vidare och förstår mer vad som ska hända på så sätt. Jag pratar med min hund Freddy hela tiden och jag är fullt övertygad om att han förstår vad jag säger för det mesta.

Ovana situationer: Ovana situationer som inte tillhör vardagslivet är alltid stressande, även om det ibland kan vara en förväntansfull stress. Resor, hundpensionat, veterinärbesök, besök till hundfrisören, kurser, utställningar och tävlingar med flera. Detta är ofta inget vi behöver vara oroliga för om vi tillåter hunden att återhämta sig ordentligt efteråt.

Hundträning/Lek: Hundträning kan vara väldigt stressande för hunden, särskilt om den inte förstår vad som förväntas av den. Om den tillåts göra misstag efter misstag så att frustrationen växer ökar stresspåslaget. Detta kan vi undvika genom att planera vår träning på ett sätt så att hunden hela tiden har möjlighet att göra rätt, att successivt höja våra kriterier så att hunden fortsätter att utvecklas men inte misslyckas för ofta. Om vi använder väldigt hårda metoder och hunden är rädd för att göra fel är det också väldigt stressande för hunden. Men även i de fall där vi tränar schysst och lägger upp träningen på ett sätt så att hunden förstår vad den ska göra, så kan hundträning vara en stor stressfaktor. Lek och hundsporter såsom agility höjer hundens aktivitetsnivå rejält och innebär därför ett stresspåslag. Detta kan vara ett problem om vi inte tillåter hunden återhämta sig ordentligt (till exempel tränar för ofta) eller om hunden redan ligger högt i stress på grund av andra faktorer.

Rädslor och reaktivitet: Att blir rädd är såklart väldigt stressfullt. En hund som ständigt tycker saker är obehagliga och skrämmande har förmodligen relativt konstant en hög stressnivå. En hund som är reaktiv på promenaderna och till exempel gör utfall mot andra hundar varje promenad får därmed ett stort stresspåslag kanske flera gånger per dag. Det är därför otroligt viktigt att arbeta med sådana här hundar för att hjälpa dem att handskas med situationen på ett annat sätt och på så sätt gå ner i stress.

Understimulering: Jag får dagligen prata om aktivering med djurägare eftersom jag ofta träffar på hundar vars ägare inte aktiverar alls, eller aktiverar på ett felaktigt sätt. En hund kan vara understimulerad vilket var ett stort problem förr i tiden, men har blivit mer ovanligt. Tyvärr träffar jag dock fortfarande understimulerande hundar, en del fysiskt men framförallt träffar jag många som inte stimuleras mentalt. Det är inte tillräckligt med aktivering för en hund att ta ut sig fysiskt genom till exempel bollkastning eller cykling. Hunden måste få använda hjärnan och lösa problem för att mår bra. När det kommer till små hundraser så träffar jag också ägare som inte gör annat med sina hundar än går kiss- och bajspromenader, eftersom de har intrycket av att små hundar inte behöver aktiveras. Vilket är helt fel! Alla hundar behöver aktiveras, mer om det nedan.

Överstimulering: Överstimulering har blivit vanligare på senare tid, kanske för att man som hundägare har blivit väldigt uppmärksam på att hunden måste aktiveras. Man är rädd att den ska bli understimulerad och ser därför till att den aktiveras med råge. Jag tror detta problem är vanligast bland oss hundtränare och riktiga hundnördar. Vi älskar att träna med våra hundar och hitta på saker ihop med dem. Oftast ser hunden också ut att uppskatta alla upptåg tillsammans med oss. Men problemet är det att kroppen behöver återhämtning. Jämställ det med människor som drabbas av utmattningssyndrom. Det kan mycket väl vara att de har haft fullt upp med roliga och berikande aktiviteter, men även av dessa kan vi bli utbrända. Min lärare på hundinstruktörsutbildningen sa alltid att om hunden inte klarade av minst en vilodag i veckan – då man inte gjorde något annat än låg i soffan och åt praliner – utan att bli otålig och rastlös så var det ett tecken på att hunden var överstimulerad.

odin14

Symptom på stress

Det finns många symptom som kan tyda på stress, men som även kan vara symptom på annat eller inte betyda så mycket överhuvudtaget om det inte sätt i sammanhang med andra symptom eller faktorer som tyder på stress. Och kom ihåg; att hunden blir stressad, och därför visar upp stressymptom, i en situation behöver inte vara konstigt eller oroväckande.Det är ständiga stresspåslag eller kronisk stress som är farligt.

Kroppsliga symptom: Störningar i mag-tarmkanalen, allergier, bristande aptit/glupskhet, spända muskler, mjäll/håravfall/andra hudproblem, flämtande, extrem salivering, tungan hänger som en slips utanför munnen, rinnande nos, darrningar…

Generella mentala symptom: Nervöst beteende, rastlöshet, överdrivna reaktioner, aggression, rädsla, destruktiva beteenden, överdriven sexualdrift, dålig koncentration…

Beteende symptom: Mycket ljudande, biter i kopplet eller i kläder, fixerar med blicken, jagar svansen, nafsar i luften eller andra stereotypa beteenden, vankar fram och tillbaka, generell olydnad, vill inte ta godis eller leksak, hoppande, uppspärrade ögon och flackande blick, mycket kissande och bajsande, lugnande signaler…

Åtgärder om hunden är stressad och hur man förebygger stress

Om man misstänker att en hund är stressad bör man alltid börja med att kontakta en veterinär för att utesluta en underliggande sjukdom. Om hunden är klinisk frisk så är nästa steg att ta kontakt med en diplomerad hundpsykolog eller hundinstruktör med kunskaper på området så att hunden kan få hjälp.

Det bästa är såklart att förebygga stress och då är det bra att börja redan på valpstadiet. Kanske man bör välja en uppfödare som lägger vikt vid att valparna blir socialiserade och miljötränade redan innan 8 veckors ålder. Och att när man väl får hem sin valp, fortsätta med den viktiga socialiseringen och miljöträningen. Se till att valpen får sova så mycket som den behöver och inte släpa med valpen överallt eller låta barnen leka med valpen dagarna i ända. Lära den regler tidigt – på ett lugnt och lekfullt sätt – så att den vet vad som förväntas av den och lära den att slappna av och bli trygg i olika miljöer och situationer.

För en vuxen hund så handlar det om att se över vardagen. Se till att alla medfödda behov blir tillgodosedda. Att hunden får tillräckligt med vila – kom ihåg 17 timmar per dygn – men också att den inte är ensam för mycket. Ha lagom med krav och regler samt skapa rutiner som ger hunden en förutsägbarhet och samtidigt ger hunden möjlighet att kontrollera sin egen tillvaro. Träna på ett sätt som gör att hunden inte upplever frustration och osäkerhet i onödan. Se till att hunden har en möjlighet att återhämta sig mellan stressfulla upplevelser och ha åtminstone en vilodag i veckan då ni inte har några aktiviteter inplanerade. Skapa en balans i vardagen mellan fartfyllda aktiviteter såsom lek och lugna aktiviteter och att träna mycket självbehärskning och avslappningsövningar. Och sist men absolut inte minst, aktivera hunden på ett bra sätt.

agilityfound

Aktivering kan se ut på många sätt men här kommer förslag på fyra områden som man kan lägga vikt vid.

Nosarbete: I artikeln om hundens sinnen kan ni läsa om hur viktigt luktsinnet är för hunden. Hunden är skapt för att använda sin nos på samma sätt som vi använder våra ögon varför vi självklart ska hitta på aktiviteter som går ut på att använda denna. Luktsinnet är dessutom ett långsamt sinne som kräver mycket koncentration från hundens sida så hunden blir verkligen mentalt stimulerad. Många hundägare som jag pratar med angående detta hävdar bestämt att deras hund använder nosen väldigt mycket och blir aktiverade på egen hand. De luktar ju febrilt under promenaderna! Och det är toppen, klart de ska det, men det är föga ansträngande för hunden. Det motsvarar att de läser veckotidningen, och hur ansträngande är det egentligen? Vi är mer ute efter att hunden ska koppla på hjärnan och lösa korsord. Exempel på nosarbete kan vara luktdiskriminering (t.ex. nosework), viltspår, godisspår, leta godis i träd, godissök, leta upp gömda föremål med flera. Alla aktiviteter där luktsinnet kopplas på är varmt välkomna.

Problemlösning: En annan utmärkt aktivitet för hunden är problemlösning. Hundar gillar utmaningar och vi vet ju att de gärna hittar egna om de ges lov, såsom hur man lättast bryter sig in i soptunnan eller öppnar dörren. Att lösa problem ger dessutom självförtroende och stärker hundens egenkontroll. Problemlösning kan vara i princip vad som helst, bara fantasin sätter gränser. Exempel kan vara att trassla ur kopplet på egen hand, komma över på rätt sida av stolpen igen, att öppna paket med godis i, aktiveringsspel, lyckas vända en uppochnedvänd plasttallrik som är nedkletad med leverpastej under, att lyckas komma åt maten som är längst ner i lådan fylld med hundleksaker och så vidare.

Inlärning: Precis som hundar gärna löser problem så är hundar skapta för att lära sig nya saker, de lär genom hela livet. Att träna sin hund och lära den nya saker är dessutom ett jättebra sätt att stärka sin relation till hunden. Så träna hundsporter, träna vardagslydnad eller lär in olika cirkuskonster.

Kroppskontroll/Balans: Att få hunden att använda hela sin kropp, träna upp sin balans och bygga styrka är också ett sätt att kanalisera sin stress, eftersom det är svårt att koncentrera sig och stressa samtidigt. Man kan till exempel låta hunden promenera i terräng, låta den klättra på/krypa under/hoppa över stenar, stockar och liknande på promenaderna, träna olika trix som främjar kroppskontroll eller träna på balansbollar.

Ovanstående är bara förslag, självklart kan man aktivera sin hund på många fler sätt. Så sätt igång; du förebygger stress samtidigt som du stärker din relation till din hund.

Ovanstående är baserat främst på ett föredrag av Ulrika Bevreus på Bevreus Hundskola samt information från hundinstruktörsutbildningen på Hand med Hund.

hemsidaklickerkul


4 kommentarer

Hur hundar (och andra arter) lär sig.

Midsommar 2014 353bInlärning

För mig är hundträning det roligaste som finns. Hundträning är glädjefyllt och upplyftande både för mig och för hunden. Och det är så det ska vara, självklart ställs man inför utmaningar som kan kännas både omöjliga och frustrerande, men allt som oftast är det ren och skär lycka att få träna med sin hund.

När man säger ordet hundträning så tänker många på det som sker ute på hundklubben eller på kursen. Men hundträning är inte bara det som sker på hundklubben eller när vi bestämt att nu ska det tränas hund. Hundträning sker hela tiden. För även om vi inte alltid är medvetna om det så lär sig hunden något i varje interaktion med oss.

Det är inte alltid hunden lär sig just det vi hoppats på dock. Det kan vara att han lär sig att det är en bra idé att störa husse när han tittar på tv för då får han ett tuggben att roa sig med, eller att det är smart att skälla på alla mötande hundar som han egentligen är rädd för, för då går matte över med honom på andra sidan gatan så att han slipper komma för nära.

Oftast handlar hundträning mer om att träna oss själva. I många tillfällen behöver vi tänka om och ändra vårt eget beteende för att kunna ändra hundens beteende. Vi behöver lära oss hur vi ska bete oss för att få hunden att bete sig på ett för oss önskvärt beteende.

Vad är då inlärning? Om man ska definiera inlärning kan man göra det genom att säga att inlärning är en erfarenhetsmässig beteendeförändring. Inlärning handlar om anpassningsförmåga, att individen ska kunna överleva när omgivningen ändrar sig.

När det kommer till inlärning så skiljer man på två typer av inlärning, klassisk och operant inlärning. Detta är inte unikt för hundar, utan alla arter lär på detta sett. Men för att kunna träna sin hund, och se till att denna lär sig det man önskar att den lär sig, kräver det att man kan skilja på dessa två och se fördelarna, men också fällorna, med dem båda.

Midsommar 2014 319c

Klassisk betingning

Klassisk inlärning är inlärning via association. Det vill säga att man lär sig koppla samman två händelser med varandra. Till exempel kan det vara att hunden parat ihop att du tar fram bilnycklarna med att du lämnar honom ensam och därför känner sig väldigt ledsen när han ser bilnycklarna. Det kan också vara att, som för min egen hund Freddy, hunden känner sig hungrig och saliven börjar samla sig i mungipan vid ljudet av knäckebrödsförpackningen som prasslar, eftersom han vet att det oftast leder till en smakbit.

Den här typen av inlärning händer hela tiden i vardagslivet utan att varken vi eller hunden tänker på det, det sker helt enkelt automatiskt. Det är en form för icke-viljestyrd inlärning, hunden behöver inte göra något för att den ska bli ledsen, det är en känsla som dyker upp automatiskt när han ser att du hämtar bilnycklarna.

Och just att det inte styrs av hundens vilja, är en viktig poäng. Allt för ofta blir vi hundägare arga eller besvikna på våra hundar för att de visar opassande känslor för en viss situation, trots att detta ligger utanför hundens kontroll. Den känsla de känner dyker per automatik upp i deras inre, förmodligen för att deras hjärna en gång i tiden kopplat ihop denna situation med en för hunden otäck händelse. Jag har till exempel själv haft en hund som råkade ut för något obehagligt samtidigt som brödrosten poppade upp, och därefter var ofattbart rädd för brödrostar. Det räckte att vi öppnade skåpet där vi förvarade brödrosten för att hon skulle försöka fly i panik.

Man kan också beskriva det som att denna inlärning baseras på en förväntan. Om vi blickar tillbaka till exemplen ovan så handlar det om en förväntan om att bli lämnad ensam när du tar fram bilnycklarna. En förväntan om att det kommer smaka gott när jag prasslar med knäckebrödsförpackningen. Eller en förväntan om obehag när brödrosten tas fram.

Ett annan form för klassisk inlärning är signalinlärning, eller med andra ord, när vi lär hunden olika typer av signaler/kommandon. Det är genom klassisk inlärning som vi får hunden att associera en signal med en handling eller beteende. Till exempel att vi lär hunden att när den hör sitt namn så händer det roliga saker hos matte/husse om den tar kontakt. Eller att om vi säger ”Sitt” så får den en godis om den skjuter ner rumpan i marken.

Något att tänka på när det kommer till signalinlärning är att vi är uppmärksamma på att sätta signal på rätt beteende. När vi vill ha en signal/kommando på ett beteende, är det en god idé att vänta med att lägga på signalen till hunden utför det färdiga beteendet. Annars finns det risk för att hunden inte förstår att det är just det beteendet signalen betyder. Om vi till exempel säger ”Sitt” redan innan hunden kan ”Sitt” och hunden kanske börjar hoppa på oss för att få vårt godis upprepade gånger, finns risken att den kopplar signalen ”Sitt” med att hoppa på oss istället.

En del säger då, men om vi inte säger kommandot, hur ska hunden då veta vad den ska göra?! Då blir jag nyfiken; kan din hund svenska? Nej just det, hundar talar inte svenska och förstår därför inte våra ord förrän vi lärt dem vad de betyder, så att säga ”Sitt” kommer ändå inte ge någon information till hunden förrän vi lärt den vad just ”Sitt” betyder. Istället så är det dina belöningar som berättar för hunden vad den ska göra. Den ska göra det du belönar. Och det kommer den göra.

Förändra förväntningarna

Men vad gör vi när hunden har kopplat två händelser samman som gör att hunden reagerar på ett för oss oönskat sätt? Som i exemplet med min egen hund, att den lärt sig att brödrosten innebär obehag? Kan vi ändra på det på något sätt?

Svaret är ja, oftast kan vi det. Beroende på hur starka reaktioner det skapat hos hunden och hur ihärdiga vi är med träningen. Eftersom klassisk inlärning handlar om förväntan kan vi förändra de förväntningar hunden har på en händelse, från att vara negativa till att vara positiva.

Om jag började servera en hel varmkorv på en tallrik till min hund varje gång jag tog fram brödrosten så är jag ganska så säker på att min hunds förväntan ganska så snart successivt ändrat sig från obehag till smaskens på ingång.

För att ta ett mer praktiskt exempel för de flesta av er; kloklippning. Många hundar har en förväntan om att bli fasthållen och att det ska bli obehagligt när klotången åker fram. För att förändra hundens förväntan kan vi välja att istället para ihop klotången, och efterföljande kloklippning, med något hunden uppskattar. Vår egen hund Dino gillar inte hantering, han alltid ogillat hantering, redan sedan han var valp så det är inte på grund av dåliga erfarenheter. Det är nog en kombination av att han är väldigt nervkänslig och att han är en sprallig hund som helst inte är stilla en sekund längre än han behöver. För att kunna utföra nödvändig pälsvård och kloklippning har jag parat ihop dessa situationer med hans favoritbelöning; leverpastej på tub. Han får endast detta när vi ska klippa klor eller borsta pälsen. Jag lovar er att han är precis lika glad oavsett om jag håller fram klotången, borsten eller leverpastejen. Han är den enda av våra fyra hundar som inte gömmer sig när det är dags för pälsvård utan nästan skriker ”Ta mig, ta mig!”

Ett tredje exempel; om en hund är osäker vid möten med andra hundar och skäller som en tok så är det säkert för att den har en förväntan om att den måste prata med stora bokstäver för att få den andra hunden att inte närma sig. Man kan med mycket ihärdighet och stegvis träning ändra den här hundens förväntan på hundmöten. Om man till exempel varje gång den ser en annan hund på avstånd kastar favoritgodiset på marken framför hunden, kommer den så småningom förhoppningsvis att ha en positiv förväntan på möten med andra hundar.

Odinrally5

Operant betingning 

Operant inlärning är den andra formen av inlärning som är viktig att känna till för att kunna träna sin hund på bästa sätt. Operant inlärning innebär att hunden lär sig ett beteende genom att lista ut vad som funkar och upprepa detta, och lista ut vad som inte funkar, och undvika detta. Med andra ord, ett beteende antingen ökar eller minskar beroende på vilka konsekvenser beteendet får.

Till exempel kan det vara att hunden lär sig att det inte är någon mening att försöka att kasta sig över matskålen innan matte hunnit sätta ner den helt på backen, för då tar matte undan matskålen igen. Istället så lönar det sig att sitta fint och vänta för då sätter matte ner matskålen direkt.

I operant inlärning blir hunden aktiv i sökandet av den optimala lösningen på problemet. Hunden listar ut vad som funkar och upprepar detta, samt undviker det som inte funkade. Till skillnad från klassisk inlärning så är alltså hunden fullt medveten om sitt agerande och kan därför också förstå att olika agerande ger olika konsekvenser.

Positiv förstärkning

Man kan lära hunden nya beteenden på olika sätt. Jag väljer att i min hundträning att i största mån fokusera på de beteenden som jag vill ha och ignorera de beteenden jag inte vill ha. Detta kallas positiv förstärkning och innebär att man tillför en belöning när hunden utför ett önskvärt beteende för att öka sannolikheten att detta beteende upprepas. Ett exempel är att belöna hunden med lek för att den kommer när man kallar på den eftersom det då är större sannolikhet att den kommer nästa gång man kallar. Eller att man ger hunden en tuggben när den ligger fint på sin plats när vi äter middag, istället för att vara runt bordet, för att öka sannolikheten att den ligger fint även i framtiden.

Forskning har visat att både människor och djur lär sig snabbare genom att bli belönade för rätt beteende. Och självklart vill vi använda det som är mest effektivt, eller hur?! Dessutom så bygger det självförtroende hos hunden att få veta att den är duktig istället för att få veta varje gång den råkar göra fel, det skapar en känsla av glädje och lust hos hunden istället för en känsla av obehag som sker vid korrigeringar. Detta stämmer hos oss människor också, alla vill vi väl ha en förälder, en lärare eller en chef som uppmärksammar de saker vi gör bra, och inte bara uppmärksammar när vi råkar glömma soporna, stava fel eller inte inte når upp månadens säljmål.

På mina kurser upplever jag att detta med att fokusera på det rätta beteendet ofta är det som de flesta hundägare har svårast för. Vi vill gärna fokusera på allt som vi inte vill hunden ska göra, alla felaktiga beteenden. Att den inte ska hoppa på oss eller på gäster. Att den inte ska dra i kopplet. Att den inte ska skälla åt andra hundar. Att den inte ska tigga. Och så vidare. Oftast är vi dessutom inte sena med att påpeka för hunden att den gör fel, att den är olydig. Antingen genom skäll eller ännu värre genom fysiska obehag. Oftast glömmer vi det allra viktigaste; berätta för hunden vad vi vill den ska göra istället!

För det är ju faktiskt så, hunden kan inte göra två saker samtidigt. Så om vi lär den att den ska sitta när den hälsar på någon kan den inte hoppa på dem samtidigt. Det är med andra ord bättre att försöka fokusera på hur du vill att din hund ska uppföra sig och belöna när den gör detta, istället för att bara tänka på vad du inte vill den ska göra, och bestraffa detta. Något man inte får glömma är att innan krav kommer det inlärning. Med andra ord; vi kan inte ställa krav på hunden förrän vi vet att den lärt sig vad det är vi vill den ska göra. Om din hund vet att den ska sitta och vänta i entrén när det kommer gäster, och oftast gör det, men glömmer av sig och springer fram och hoppar på gästerna, så får vi såklart bestämt men kärleksfullt berätta det för hunden. Men det är ren orättvisa att skälla på en valp för att den hoppar på gästerna, den vet ju inte vad den ska göra, den är ju bara glad. Lär den vad du vill att den ska göra istället, under lugna och kontrollerade former, på ett sätt så att valpen får möjlighet att göra rätt.

Träningen i praktiken

När jag jobbar med positiv förstärkning eller med belöningsbaserad hundträning så ställer det krav på mig som hundtränare eller hundägare. Det är viktigt att lägga upp träningen på ett sätt så att hunden har en möjlighet att göra rätt och jag får en möjlighet att belöna. Det är viktigt att man börjar lätt och sedan successivt göra det svårare för hunden efterhand, så får man små steg att belöna mot slutbeteendet.

Till exempel om vi vill lära hunden att gå fint i koppel så kan vi inte förvänta att den ska kunna gå kloss på vänster sida med löst koppel förbi alla andra hundar och i alla olika miljöer direkt. Istället får vi börja lättare, kanske hemma i vardagsrummet där det inte finns andra hundar eller andra störningar. Vi kanske inte kan förvänta oss att hunden är vid vår sida hela tiden och nöja oss med att hunden följer oss i slakt koppel och belöna detta till att börja med. Vi kanske bara kan gå 5 meter, inte en hel promenad på 10-15 minuter. När hunden klarar dessa babysteg kan man successivt öka svårigheterna, en i taget, för att till slut få det beteende man önskar.

Något som jag aldrig kan säga för ofta; låt hunden tänka själv. Låt hunden få prova sig fram till vad som funkar och vad som inte funkar. Ditt jobb är bara att berätta vad som är rätt genom att belöna detta. Ignorera alla felaktiga försök från hundens sida. Så länge du belönar vad du vill ha, så får du vad du vill ha. Övriga beteenden kommer bli mindre förekommande så länge de inte belönas. Något som vi gärna vill är att locka och visa hunden för att få den att göra rätt beteende. Detta gagnar inte inlärningen. Vi kanske får huden att göra rätt beteende, men förstår den egentligen vad den gjorde? Kan den upprepa beteendet igen utan lockande och visningar från vår sida?

Jag brukar dra paralleller till att hitta vägen när vi kör bil. Om vi åker efter en annan bil eller kör efter en GPS så kommer vi bara härma bilen framför oss respektive svänga när rösten säger det. Vi gör vad vi blir visade eller tillsagda, men tänker inte nämnvärt över vägen. Nästa gång vi ska köra samma väg så blir det svårt, vi var inte uppmärksamma på i vilken korsning vi svängde och hur omgivningarna såg ut. Men om vi får hitta vägen på egen hand genom att läsa en vägbeskrivning eller titta på en karta så blir vi mer medvetna om hur vi kör, vi granskar omgivningarna så att vi inte missar vägen vi ska svänga in på. Vi kommer ha mycket godare chanser att hitta redan nästa gång vi ska köra till samma ställe.

Samma sak är det med hundträningen, om vi visar och lockar hunden till att lägga sig eller gå mellan slalompinnarna så följer den bara vår hand och tänker förmodligen inte på så mycket mer än godiset i handen eller fickan. Om den däremot får tänka själv och prova sig fram så kopplar den på hjärnan, vet vad den gör och får en djupare förståelse för vilket beteende som vi faktiskt belönar den för. Den kommer sedan att kunna upprepa detta beteende igen för att få ytterligare belöning.

Men som sagt, det ställer lite krav på oss att träna hund. Vår timing på belöningen är viktig, vi får nämligen vad vi belönar. Om vi belönar det vi vill ha så får vi det. Om vi däremot råkar belönar något vi inte vill ha så får vi förmodligen inte helt det beteende som vi tänkt oss. Om vi tränar sitt men serverar godiset varje gång hunden hoppar upp på oss för att få sitt godis så är det det vi belönar och kommer förmodligen få en väldigt hoppig hund hädanefter. Om hunden har ett beteende som inte är önskvärt, fundera på om det är något som belönar beteendet, antingen du själv, någon annan eller något i omgivningen, och se om du kan ta bort belöningen. Ett beteende som inte belönas kommer att upprepas mer och mer sällan för att till slut försvinna. Hundar gör det som lönar sig. Sen finns det beteende som kan vara självbelönande, till exempel så är skällande väldigt självbelönande för hundar som gillar att lyssna på sin egen röst och därför ett svårt beteende att träna bort.

Odinomvantlockande

När hunden gör fel

I de allra flesta tillfällen händer det inget när mina hundar gör fel. Jag ignorerar det och inväntar rätt beteende och belönar detta. Hunden kommer upprepa det rätta beteendet och det felaktiga beteendet kommer successivt att minska. Det kan vara att jag tränar sitt och att hunden inte sätter sig men istället hoppar på mig, lägger sig eller liknande. Jag väntar ut den tills att den till slut förhoppningsvis provar att sitta ner och belönar detta. Det kan också vara att jag gjort det lite för svårt och behöver göra det lite lättare, eller att hunden behöver en paus.

I andra fall är det önskvärt att markera att ett beteende är felaktigt och då är oftast det effektivaste sättet att ta bort det hunden vill ha. Med andra ord ta bort det som belönar beteendet, för att minska sannolikheten att hunden upprepar det felaktiga beteendet. Detta kallas utebliven belöning eller negativ bestraffning och skapar en känsla av besvikelse och eventuellt frustration hos hunden.

Till exempel så kan jag ta bort min uppmärksamhet genom att ignorera hunden och vända mig om, om det är att hunden hoppar och stimmar för att hälsa när jag kommer hem från jobbet. Det är ju uppmärksamhet den söker så om jag skäller på den får den det den vill ha, även om det är i en annan form. Men om jag ignorerar hunden så tar jag bort det som förstärker beteendet. Om hunden lugnar sig är jag däremot snabb med att belöna genom klapp och kel och kanske någon godbit. Igen så är det viktigt att om man använder denna form för korrigering så måste man också komma ihåg att berätta för hunden vad man vill, vad den gör rätt.

Ett annat exempel är att om hunden försöker ta maten i matskålen innan jag säger mitt kommando ”varsågod” så tar jag upp skålen igen. Belöningen för att sitta och vänta på signal är ju maten, så om denna tas bort så försvinner belöningen. När hunden sätter sig ner igen så får den ett nytt försök och om den sitter kvar blir den belönad med ”varsågod”.

Styr belöningarna, inte hunden. På så sätt får du ett effektivt sätt att träna din hund samtidigt som du får en trygg, glad och självsäker hund med tillit till dig som ägare. 

cropped-freddyrally8.jpg

Får jag inte lov att säga nej?

Jag undviker positiv bestraffning i min hundträning. Positiv bestraffning innebär att man tillför obehag av något slag för att minska sannolikheten att hunden upprepar beteendet. Bestraffning kan handla om allt från en tillsägning till att hunden får stryk.

Anledningen att jag undviker positiva straff i största möjliga mån i min hundhållning är för att det skapar en obehagskänsla hos hunden och därför varken leder till en bra kontakt med hunden eller bygger den goda relation jag vill ha med min hund. Jag vill fokusera på det jag vill att min hund ska göra, inte på vad den inte ska göra. På samma sätt som jag vill vara optimist och inte pessimist i övriga livet. Det gör hundträningen enklare och roligare både för mig och min hund.

Studier visar dessutom att om hunden tränas genom bestraffning och fysiska korrigeringar så ökar hundens aggressiva beteenden avsevärt. Ju mer man bestraffar den, ju mer aggressiva beteende ses och en större risk för problembeteenden kan ses.

Med det sagt; självklart får man lov att säga nej till sin hund, och att bli arg på hunden! Jag blir arg på mina hundar, och jag säger åt dem på skarpen ibland. Aldrig med fysiska obehag, utan jag skäller på dem på samma sätt som föräldrar skäller på sina barn efter att de blivit fruktansvärt rädda för att det kunde blivit förödande konsekvenser. Till exempel när barnet springer iväg och föräldrarna inte hittar barnet och därför hinner att få panik innan det skrattande barnet tittar fram bakom något träd.

Med andra ord, om mina hundar ska få veta att de gjort fel så ska det vara befogat. Till exempel för att hunden utsätter sig eller någon annan för fara. Jag blir inte arg på min hund för att den inte förstår när jag ska lära den att gå fint i koppel eller stanna kvar i starten i agilityn. För helt ärligt, det är ju mitt ansvar att lära min hund det jag önskar av den. Jag kan inte skälla på hunden för att jag inte tränat den ordentligt. Då får jag bita i det sura äpplet och träna mer.

När jag skäller på mina hundar så försöker jag skälla på längden och inte på höjden. Det ska förstås som att om vi tänker att vi ska bestraffa hunden en gång ordentligt, och detta inte hjälper så kommer vi förmodligen försöka ta i ännu mer nästa gång, och ännu mer nästa gång. Risken är stor att vi någonstans där passerar en gräns för vad som är okej utan att påverka relationen till hunden, även om vi egentligen inte vill eller hade tänkt göra det från början. Om vi istället försöker skälla på längden så behöver vi aldrig ta i mer än nödvändigt, bara dra ut på det längre. T.ex. skälla länge efter hyss istället för att ta till fysiska obehag.

Dessutom så handlar det igen om att lära hunden vad vi vill. Lär in ett förbudsord som till exempel ”nej” som hunden förstår betyder att den ska avbryta vad den gör eller hade tänkt göra såsom springa fram till någon eller äta något olämpligt på promenaden. Men tänk på att lära först och att kraven kommer först när hunden kan vad som förväntas av den.

Hoppas att ni har fått en inblick i hur hundar lär och tips och idéer om hur du kan träna din hund och samtidigt få en god relation till din hund.

Lycka till med er träning!